"Invånarnas behov är utgångspunkten - inte hur vi är organiserade idag"

- Det är en omställning där vi vänder på perspektivet och arbetar tillsammans med utgångspunkt i invånarens behov genom att använda fler arbetssätt. Allt sker genom samverkan mellan nya och gamla aktörer och våra invånare, säger hon.

Statliga medel

God och nära vård är en nationell reform för utvecklingen av en hållbar hälso- och sjukvård.

Bakgrunden är befolkningsutvecklingen, som visar att vi lever längre och andelen kroniska sjukdomar och komplexa tillstånd ökar​, samtidigt som färre personer arbetar och betalar skatt. Dessutom har vi andra behov idag, ny teknik finns tillgänglig och det är allt svårare att rekrytera personal till vård- och omsorgsyrken.

Samtliga län i Sverige har tilldelats resurser från staten för att ställa om till god och nära vård, vilket både ska effektivisera och bidra till en mer jämlik vård och omsorg.

”Nära vård är nödvändigt”

I Västernorrland har regionfullmäktige tagit fram en gemensam målbild som säger att vården och omsorgen till år 2030 ska bli mer tillgänglig, kontinuerlig, hälsofrämjande och förebyggande. Nya arbetssätt ska utforskas och införas i samverkan mellan kommunerna och regionen.

Programmet är ett metod- och kunskapsstöd till Region Västernorrland och länets sju kommuner, som är åtta likvärdiga parter. Det har i uppdrag att stödja länet från idé till genomförande av olika utvecklingsarbeten. Det handlar bland annat om att knyta ihop verksamheter, dela goda exempel och synliggöra möjligheter och hinder via en länsgemensam programstyrgrupp.     

- Nära vård är inget vi väljer att göra, utan det är nödvändigt, önskvärt och möjligt. Vi både vill och måste komma till ett läge där vi arbetar tillsammans över uppdrags- och huvudmannagränser på ett annat sätt. Invånarnas behov är utgångspunkten, inte hur vi är organiserade idag, säger Linda Strid.

Hur ska det gå till?

- I länet är vi redan bra på mycket och det finns uppslag till nya arbetssätt. Det vi måste bli bättre på är samverkan och koordinering. I stället för att fokusera på var sitt område behöver vi vara delaktiga utifrån ett större perspektiv. Mer kontinuitet och mindre strulfaktorer, mer förebyggande insatser och ökad delaktighet.

Minskade behov av sjukhusvård 

Målet är att förändringen ska leda både till ökad patientnöjdhet och samhällsekonomisk hållbarhet.

Linda Strid beskriver flera exempel på arbetssätt med positiv effekt för både invånare och ekonomi. Det handlar om minskade antal besök på akuten, färre vårddygn, kortare behandlingsplaner och minskat behov av stöd av exempelvis hemtjänst.

Framgångsfaktorn är olika former av teamarbete, med till exempel mobila verksamheter eller distanslösningar.

- Tryggheten och förståelsen ökar när vi jobbar gemensamt över tid och våra invånare kan få rätt stöd snabbare. Då kan vi också börja omfördela resurser, vilket ger ännu fler positiva effekter, säger hon.

Våga ta in fler perspektiv

Förändringen innebär att vård och omsorg ska ske utifrån en helhetssyn på individens behov och förutsättningar, samtidigt som invånarens egen delaktighet kommer att stärkas. 

- En utmaning just nu är att få tid till utvecklingsarbete i länet, där vi både kan och vågar ta in fler perspektiv än vad vi är vana vid, säger Linda Strid.