Nytt unikt samarbete: "Ingen ska behöva vara på sjukhus i onödan"

- Vi från specialistvården, kommunen och primärvården har aldrig mötts på det här sättet tidigare för att prata om vårt gemensamma patientuppdrag och hur vi kan utveckla det genom nya samverkansformer. Det är väldigt spännande att se vilken stor samsyn vi har kring vad vi behöver jobba med, säger Karin Dunberg Smeds, verksamhetschef för geriatrik, neurologi och rehabilitering i Närsjukvårdsområde söder vid Region Västernorrland.

Bakomliggande brist på helhetssyn

Bakgrunden till projektet som kallas ”Samverkan för påverkbar slutenvård” är att arbetssätten och synen på vården behöver ändras för att patienten ska stå i centrum. Yrkeskategorier inom kommun och region ska samverka runt patienten för att skapa en helhetssyn.

Samarbetet omfattar alla typer av vårdkontakter från exempelvis specialistvård, hemsjukvård, biståndshandläggare eller arbetsterapeut. Insatser som berör samma patient bör vara kuggar i samma maskineri, med syftet att patienten inte ska behöva tillbringa fler nätter än nödvändigt på sjukhus eller göra onödiga besök på sjukhusets akutmottagning.

- Antalet äldre och multisjuka patienter ökar. Patientgruppen har ofta stort behov av samordnade vårdkontakter och vi har sett att de ibland riskerar att hamna mellan stolarna. Nu har vi både identifierat problemområden där samarbetet behöver bli bättre och olika sätt att genomföra det på. Nästa steg blir att verkställa dem, säger Karin Dunberg Smeds.

Identifierade problemområden

Det främsta utvecklingsområdet som ringats in genom intervjuerna och som alla är överens om att prioritera i arbetet är att förbättra kommunikationen och informationsöverföringen. Med det som grundbult finns ett antal uppgifter som kommer att prioriteras i samarbetet.

Det handlar bland annat att förnya tolkningen av styrdokument, uppdatera hemsjukvårdsavtalet och effektivisera processen när en patient ska skrivas ut från sjukhuset.

Andra problem att hantera är att det saknas enklare sjukvård som exempelvis dropp, viss provtagning och syrgas på särskilda boenden för äldre (Säbo). Det gör att patienter som har behov av den typen av vård kan bli tvungen att söka vård vid akutmottagningen på sjukhuset.

Det är också relativt vanligt att patienter som är inlagda på sjukhus tvingas vara kvar fler nätter är nödvändigt. Det kan vara på grund av att det saknas plats på korttidsboende eller att planeringen brister när vårdpersonal inte kan få kontakt med varandra vid rätt tidpunkter.

Fler kommer uppleva effekterna

Nu har resultatet av två workshops mynnat ut i flera konkreta tillvägagångsätt för att skapa bättre kommunikationsvägar och samverkansformer. Både genom att diskutera autentiska patientfall och utgå från det som kommit fram i intervjuerna har beslutsfattare från alla berörda vårdområden hjälpts åt att sammanställa möjliga åtgärder och konkreta strategier som kan förbättra arbetssätten.

- Nu när vi går in nästa fas kommer både en större del av personalen och patienterna att märka effekter av det vi uppnått hittills, säger Åsa Pellikka som tog över som projektledare för ”Samverkan för påverkbar slutenvård” efter den tidigare projektledaren Christina Gip den 1 juni.

Finansiering från statlig reform

Projektet finansieras till stor del av statliga medel från den nationella vårdreformen ”God och nära vård”. I Västernorrlands län stöds god och nära vård-samarbetet i ett länsövergripande program som omfattar regionen och länets sju kommuner.

Det är i dagsläget Sundsvalls kommun, primärvården och specialistvården vid sjukhuset i Sundsvall som ingår ”Samverkan för påverkbar slutenvård”.

- Flera av pilotprojekten inom god och nära vård passar bäst att påbörja i små kommuner, medan vi bedömer att det här projektet passar bäst att inleda där vi har störst patientunderlag, säger Åsa Pellikka.

”Ett genombrott”

Ing-Britt Madsen är verksamhetschef för hälso- och sjukvård i Sundsvalls kommun.

- Det finns en helhetstanke i det här som vi kan ha eftersom vi kommunicerar på ett sätt som vi aldrig gjort tidigare. Efter 25 år inom kommunen ser jag det här som ett genombrott.

Hon säger att målet är att göra vården personcentrerad.

- Vi har redan ett regelbundet samarbete mellan kommunens vårdplaneringssköterskor och regionens koordinatorer och ser ett jämnare flöde. Efter sommaren ska vi utvärdera resultaten.

 

NAMN PÅ PERSONERNA PÅ BILDEN:

Caroline Herlin, områdesdirektör, Region Västernorrland, Frida Sånefjell, överläkare, Region Västernorrland, Christina Gip, tidigare projektledare, Michael Moj. företrädare för privata vårdgivare, Pernilla Wikudd, verksamhetschef, primärvården, Region Västernorrland, Elina Backlund Arab, ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden (S), Region Västernorrland, Ing-Britt Madsen, verksamhetschef, hälso- och sjukvård, Sundsvalls kommun

 

FAKTA GOD OCH NÄRA VÅRD

• Sjukvården ska vara personcentrerad och utgå från patienten. Patientens vårdkontakter ska bilda ett team och ge sömlös vård och omsorg. I stället för att patienten ska hålla många kontakter själv ska vårdpersonalen stå för samordning av vården.
• Patienten ska erbjudas sjukvård så nära som möjligt. Den vård som är möjlig ska ske i hemmet, bland annat med hjälp av utökade digitala hjälpmedel.
• God och nära vård är en statlig sjukvårdsreform som införts för att befolkningen i Sverige ska få tillgång till en fullgod och modern sjukvård, trots att befolkningsutvecklingen visar att invånarna blir allt äldre och lever med fler kroniska sjukdomar. Samtidigt minskar andelen invånare i arbetsför ålder
• I Västernorrland är omställningen till god och nära-vård organiserad i ett program där kommunerna och Region Västernorrland är likvärdiga parter.