Flexibel folkbildning en av nycklarna till länets utveckling
2023-11-20 14:49
Folkbildningen står inför flera utmaningar och förändringar i dagens samhälle, där krav på flexibilitet och anpassning till individuella behov blir allt viktigare. Vid regionala utvecklingsnämndens möte 8 november följdes regionens folkhögskoleplan upp. Uppföljningen visar på flera exempel gällande folkhögskolornas förmåga att ställa om under utmanande förutsättningar.
Region Västernorrland, med dess tre regionägda folkhögskolor, Hola folkhögskola i Kramfors, Ålsta folkhögskola i Sundsvall och Ånge, samt Örnsköldsviks folkhögskola i Örnsköldsvik, är en viktig aktör inom länets folkbildning. Bland annat bidrar verksamheterna till demokratiutveckling, kompetensförsörjning och gör det möjligt för många olika människor att påverka sin livssituation.
- Folkhögskolorna är fortsatt viktiga för kompetensutveckling och livslångt lärande. Med dagens snabbrörliga samhälle är livslångt lärande viktigare än någonsin. Där är folkhögskolorna väldigt betydelsefulla då de erbjuder en flexibel utbildningsform som möter individernas och samhällets skiftande behov över tid. Folkhögskolan möjliggör personlig och yrkesmässig utveckling, oavsett var i livet man befinner sig, säger HansOlov Furberg, verksamhetschef för kultur och bildningsverksamheten, Region Västernorrland.
Folkhögskolan fortsatt viktig för livslångt lärande och kompetensväxling
Folkhögskolans uppdrag handlar mycket om den egna bildningsresan och den kan se väldigt olika ut för den enskilde. För unga vuxna handlar det ofta om att utvecklas genom studier i ett ämne som engagerar eller att hitta tillbaka till studier genom allmän kurs. Folkhögskolan är också ett redskap för det livslånga lärandet och en möjlighet till omställning i arbetslivet. För att möta aktuella samhällsutmaningar och förändringar måste folkhögskolor kunna ställa om och vara nyskapande. Det kan innebära att skapa nya utbildningsprogram som speglar samhällets behov och att aktivt söka samarbeten med andra utbildningsinstitutioner och organisationer.
I Västernorrland finns flera folkhögskolor som driver yrkeshögskoleutbildningar som möjlighet till kompetensväxling. En ansökan om utbildning för medicinska sekreterare/vårdadministratör på Hola folkhögskola har lämnats in till myndigheten för yrkeshögskolan och tidigare under året startade även utbildningen till scentekniker för teater och turné vid Ålsta folkhögskola i Fränsta.
- Just nu genomför vi en kartläggning för att se vilka kurser som har potential att kunna bli yrkeshögskoleutbildningar. Under våren 2024 räknar vi med att ha en bättre bild av hur yrkesutbildningarna kan utvecklas på våra folkhögskolor, säger HansOlov Furberg.
Nödvändigt med samarbeten
Folkhögskolan som utbildningsform behöver också ständigt lyftas och påminnas om i olika sammanhang. Genom medverkan i relevanta nätverk sätts folkhögskolan som utbildningsform på agendan vilket skapar större möjligheter till samverkan. Representanter från folkhögskolorna bjuds också i allt större utsträckning in till samtal där frågor om exempelvis validering, kompetensförsörjning och utveckling av samarbeten diskuteras. Utifrån den ansträngda ekonomiska situation som många folkhögskolor står inför blir samarbeten med andra aktörer helt nödvändigt.
- Skillnaden mellan länets aktörer är stor när det gäller kunskap om de möjligheter som folkhögskolan erbjuder. Det är ofta enstaka personer eller roller inom organisationer som bär kunskapen om folkhögskolan. Här behöver vi fortsätta att lyfta fördelarna med utbildningsformen och vikten av samverkan så att vi i förlängningen når ut till människor från olika bakgrunder på ett ännu bättre sätt, säger HansOlov Furberg.