Januari 2020: "Ju mer vi är tillsammans I" av Joachim Carlsson
Månadens konstverk, januari 2020
Ett barn som funderar tecknad i grön kontur. En liten person som har ena handen i byxfickan och den andre vid munnen. En gest vi känner igen som ”Var var jag nu igen? Vad var det jag skulle säga?”. Eller varför inte ”Hm, vad är det jag ser?”
Att vara ett litet barn betyder att ha sin fantasi i behåll. Att ha den kvar och kunna se bortom verkligheten. Låta djur bli mänskliga, låta blommor tala och tro på blå hästar.
Små barn har heller inte ett bagage av erfarenheter som de relaterar till, när de betraktar konst.
När yngre barn ser på konst är de öppna för vad det kan tänkas ge.
Sällan undrar de över vad konsten ska stå för, dess syfte och mening. Nej, de tar in konsten med hela kroppen och fångar känslor som möter dem där och då.
Finns det något som heter barnkonst? Konst för barn? Många är åsikterna om vad barn vill se, kan se, bör ta del av.
På regionen placerar vi ut konst på många verksamheter som är för barn. Då väljer vi ut verk som är stimulerande för fantasin, motiv som barn kan känna igen sig i och som stimulerar fantasin. Vi kan ibland anpassa placeringen och hänga konsten på lägre höjd för de yngre barnen.
Det finns konst och konstnärer som arbetar på ett lekfullare sätt, som arbetar med attribut som kan härledas till barndom. Det finns de som målar porträtt av barn. Här är det konstnären Joachim Carlsson som fångat barnets essens. Bilden är nästa lika stor som barnet som är avbildat.
Joachim Carlsson är född i Göteborg 1966, bor och verkar i Stockholm och Göteborg och har utbildat sig vid Kungliga Konsthögskolan, Stockholm samt Hochschule der Künste, Berlin. Han har gjort flertalet offentliga gestaltningar.
”Han bygger sin konst från en grund bestående av basala former som linjer, pilar, klot, klossar – ungefär på samma sätt som en vetenskapsman arbetar genom att bryta ned komplexa orsakskedjor till enklast tänkbara beståndsdelar.” -Anders Olofsson