Tavla med ett motiv av en ledsen clown med utsträckta armar som har en glad clown-mask och fötter i tyg bredvid sig.
Gunnar Söderström, Clownerier 13, 70 x 50 cm, grafik. Inköpt 1986. ©Gunnar Söderström/Bildupphovsrätt 2020. (Klicka på bilden för en förstoring)

September 2020: "Clownerier 13" av Gunnar Söderström

Månadens verk, september 2020

En gestalt med nedböjt huvud och med armarna utsträckta åt båda håll. Rocken ovanför huvudet som hängd på en krok. En ansiktsmask som ramlar ner. En mask med orange omkrets, en skrattande mun och röd näsa.

Gestalten tittar ner eller blundar och munnen slokar. Ansiktet är vitmålat med svarta linjer och näsan är prydd med en röd rund boll. En liten, liten hatt sitter på dess huvud. Rocken, den kritstrecksrandiga med blått foder, är alldeles för stor och den randiga byxdressen är röd- och vitrandig ur vilken en naken fot sticker ut.

Ytterligare två fötter ligger nedanför i bitar av tyg. Händerna svävar fritt.

En clown.

En ensam ledsen clown. Som en spratteldocka utan snören. Som en upphängd rest av sin forna jag.

Clownerier stod från början för ett humoristiskt inslag. En clown var en glädjespridare, en figur att skratta åt, att skratta med. De snubblade, mimade, gjorde hyss och fick sin publik att vika sig av skratt.

Tills vi fick veta att under den glättiga masken dolde sig en ledsen människa. En sorgsen själ som upprätthöll ett strålande leende men som innanför masken grät.

Så blev det dubbelt med clowner på väggen och sedan kom vågen av våldsamma clowner. De som jagade människor i natten med kniv och skrämde livet ur folk både i verkligheten, i böcker och på bio.

Då skrattade ingen åt clowner. Då blev en del av clownerna skrämmande, onda och gav kalla kårar.

Därför står det tavlor med clowner på i Konstförrådet. För som det är ibland med en del konst. Motiven är inte i ropet längre, våra uppfattningar om motiv ändras och med tiden ser vi på andra sätt på företeelser och samhällsstrukturer. Det förvaras konst som har hamnat i kategorin olämpliga motiv i konstförrådet. Motiv som ger en stereotyp bild av könsroller, rasifierar eller har religiösa undertexter. Den kategorin placeras inte längre ut men de hör till konstsamlingen och ger en bild av en annan strömning som ett tidsdokument. En del av verken kommer aldrig att placeras ut, andra kanske får en ny chans, en pånyttfödelse.

Som en clown, men vi får inte glömma att det fortfarande finns fantastiska clowner som förgyller tillvaron, för företrädesvis barn. Glädjefulla clowner som gör gott.

Sjukhusclowner och Clowner utan gränser är exempel på detta.

Bertil Söderström, född 1931 i Lerdala men boende i Stockholm är en svensk målare, tecknare, skulptör, grafiker och teaterdekoratör. Utbildad bland annat på Konstfackskolan och Kungliga konsthögskolan och är representerad på Moderna museet.


Tillbaka till toppen