Forskar-AT

Berätta om din forskning

- Jag bedriver forskning som utforskar kopplingen mellan två inflammatoriska sjukdomar – inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) och spondylartrit. Det är välkänt att dessa sjukdomar delar både förekomst och molekylära mekanismer, men många kliniska aspekter är ännu outforskade. Tillsammans med min forskargrupp har jag samlat in data från en omfattande enkätundersökning som inkluderar över 1000 vuxna IBD-patienter i Västernorrland och Umeå. Vårt mål är att kartlägga förekomsten av spondylartritsymtom hos dessa patienter och identifiera karakteristika som utmärker dem. Dessutom samlar vi in data genom MR-undersökningar av sakroiliaca-lederna hos IBD-patienter för att studera förekomsten av sakroilit och dess karakteristiska drag. Vi hoppas att vår forskning kommer att öka medvetenheten om samsjukligheten mellan IBD och spondylartrit, identifiera riskfaktorer och särdrag hos dessa patienter samt främja ett bättre samarbete mellan gastroenterologer och reumatologer.

När blev du intresserad av forskning och hur gick du tillväga för att påbörja din forskning?

- Min fascination för vetenskap, forskningsmetoder och kritiskt tänkande väcktes redan innan jag påbörjade min läkarutbildning. Jag insåg hur avgörande detta var för samhällsutvecklingen i stort och särskilt för vården. Jag kände tidigt att jag ville inneha vetenskaplig kompetens som läkare för att kunna bidra till ökad evidensbaserad vård. Därför påbörjade jag min forskningsresa redan under min första termin på läkarprogrammet genom att kontakta Anders Olofsson, en lektor vid Umeå universitet som bedriver preklinisk forskning om amyloida sjukdomar. Jag anslöt mig till hans forskargrupp och ägnade mina tidigare terminer och somrar åt forskning inom hans område. Det var en mycket lärorik erfarenhet som gav mig insikter i preklinisk och translationell forskning. När jag började de kliniska delarna av utbildningen ville jag utforska klinisk forskning och tog kontakt med Pontus Karling, en lektor vid Umeå universitet och min nuvarande doktorandhandledare. 

Vad fick dig att börja forska om just detta?

- För mig var det av yttersta vikt att omge mig med handledare och kollegor som inte bara hade en stark vetenskaplig kompetens utan också god samarbetsförmåga. Jag har alltid sett detta som avgörande för att skapa den mest gynnsamma inlärningsmiljön. Dessa två faktorer har varit mina primära kriterier när jag valt forskargrupper att samarbeta med, och jag har aldrig ångrat det valet. Det är genom detta nära samarbete med kunniga och samarbetsvilliga forskare som jag har fått möjlighet att fördjupa mig i mitt nuvarande forskningsområde och göra bidrag till vetenskapen.

Hur tänker du dig att denna forskning kan användas i framtiden?

- Vår forskning belyser det betydande problemet med hög förekomst av spondylartritsymtom hos IBD-patienter, där en stor del av dessa patienter inte får möjlighet att träffa en reumatolog. Genom att kartlägga särdragen hos IBD-patienter som också lider av spondylartrit bidrar vår forskning till en djupare förståelse för de riskfaktorer som är associerade med denna samsjuklighet.

Vad är det roligaste med att forska? 

- För mig är det mest givande med forskningen hela processen – från att identifiera kunskapsluckor i befintlig forskning och utforma studier som kan fylla dessa luckor, till att analysera data och försöka förstå och förklara dess betydelse och implikationer. Det är också mycket intressant att få utveckla sitt kritiska tänkande när det gäller metodologin och resultaten, och att upptäcka och hantera eventuella felkällor. Jag uppskattar också möjligheten att delta i diskussioner om forskning med mer erfarna kollegor, något som är mycket stimulerande och utvecklande.

Hur lägger du upp din forskning under din AT?

- Jag har en forskar-AT-tjänst som möjliggör att jag kan ägna tid åt forskning mellan de kliniska blocken. Under mina forskningsperioder får jag möjlighet att fullt ut fokusera på min forskning, och detta har varit ovärderligt för min vetenskapliga utveckling.

Skulle du säga att det är lätt att kombinera AT och forskning inom region Västernorrland?

- Ja, med en forskar-AT-tjänst har jag upplevt att det varit mycket smidigt att kombinera kliniskt arbete och forskning. AT-chefen och -samordnaren har visat stor flexibilitet när det kommer till att tillgodose mina önskemål om att fördela forskningstid och klinisk tjänstgöring.

Varför valde du att göra din AT på Örnsköldsviks sjukhus?

- Min sambo och jag hade en mycket positiv uppfattning om Örnsköldsvik som stad och vi såg möjligheten till en livsstil som inkluderade närhet till natur, skola och stadsliv. Jobbmässigt såg jag fördelar med att göra min AT på ett mindre sjukhus för att få en stabil grund inom den kliniska delen av yrket. Nära avstånd till Umeå universitet var en ytterligare faktor som påverkade mitt val, särskilt med tanke på mina forskningsambitioner. Jag rekommenderar att överväga en AT-tjänst på Örnsköldsviks sjukhus för de som vill bo i en naturnära och familjevänlig stad. Dessutom ger en AT-tjänst här möjligheten att utmana dig själv genom att arbeta på ett mindre sjukhus och tidigt ta eget ansvar med stöd av bakjouren.