Individuell bedömning - bedömningsprocess och kriterier

Beslut om en uppgift är att betrakta som egenvård kan fattas av all legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal inom sitt respektive yrkesansvar, men vid utskrivning från sjukhusvården är det den behandlande läkaren som ska fatta beslut om egenvård.

Beslut om egenvård ska fattas: 

• i samband med utskrivning från sjukhus
• i samband med mottagnings- eller hembesök
• i samband med besök på specialistmottagningar
• inför planerade polikliniska ingrepp där hälso- och sjukvårdsuppgifter ska utföras efter ingreppet

Legitimerad personal ska inom sitt yrkesområde ta ställning till om patienten har förmåga att ansvara för egenvård. Bedömningen gäller bara den aktuella situationen.

I bedömningen ska hänsyn tas till den enskildes hela livssituation. Grundläggande är att individen ska ha kognitiv förmåga att förstå innebörden av egenvården.

När det gäller insatser som rör annat än hantering av läkemedel, behöver en nedsatt kognitiv förmåga inte leda till bedömningen att egenvård är uteslutet. Riskbedömningen blir avgörande.

Åtgärden kan bedömas som egenvård om till exempel en närstående eller anställd personal kan utföra åtgärden på ett säkert sätt efter instruktioner från den enskilde.

I egenvårdsbedömningen ingår att utföra en riskanalys. Bedömningen ska ta hänsyn till individens fysiska och kognitiva förmåga samt omgivningsfaktorer i den miljö som patienten skrivs ut till. Vidare ska varje identifierad risk bedömas utifrån sannolikhet och allvarlighetsgrad.

Riskstorleken är en sammanvägning av konsekvensens allvarlighetsgrad och sannolikhet för inträffande. Riskanalysen ska dokumenteras i patientjournalen. Riskbedömningen skall tillgängliggöras och kommuniceras till annan vård- och eller omsorgsgivare om denne är involverad i egenvården.

En hälso- och sjukvårdsåtgärd får inte bedömas som egenvård om analysen visar att det finns en risk för att patienten skadas.  

Egenvårdsbedömning ska dokumenteras i patientens journal. Inom regionen finns i Eyedoc en blankett (egenvårdsbedömning), den kopieras sedan över till patientens journal.

Egenvårdsbedömning som upprättas i kommuner eller hos andra huvudmän genomförs enligt respektive lokal upprättad rutin.  

Egenvårdbedömningen ska även förmedlas till patient (utskrivet). Efter överenskommelse med patienten/närstående kan bedömningen även skickas till kommunens biståndshandläggare.

Via Prators funktion för ”fristående meddelande” skickas egenvårdsbedömning som en bilaga när patienten skrivs ut från sjukhus.  

När planering sker ska följande framgå av dokumentationen:

1. vilken åtgärd som har bedömts som egenvård,
2. om den enskilde själv eller med hjälp av någon annan ska utföra egenvården,
3. hur information och instruktioner till dem som ska utföra egenvården ska ges,
4. vilka åtgärder som ska vidtas och vem som ska kontaktas, om den enskilde har drabbats av eller har utsatts för risk att drabbas av skada eller sjukdom i samband med egenvården,
5. vilka åtgärder som ska vidtas och vem som ska kontaktas, om den enskildes situation förändras,
6. hur och när bedömningen av egenvården ska följas upp, och
7. när en omprövning av egenvården ska göras och vem som har detta ansvar.

Journalanteckningen i patientjournalen kodas med KVÅ-Kod QV003.

Egenvårdsbedömningen ska föras till personakten eller motsvarande inom socialtjänsten om uppgiften utförs/stöds av socialtjänstens personal.

Hantering i Prator

Tills Prator har anpassats för att kunna hantera egenvårdsbedömningar ska kommunikationen ske via meddelandemodulen i Prator och bedömningen/tillvägagångssättet ska nedtecknas i den samordnade vårdplanen.

När barn och ungdomar vistas i förskola, skola och fritidshem innebär egenvård att förskolan, skolan eller fritidshemmet som huvudman tar över tillsynsansvaret från barnets vårdnadshavare.

Tillsynsansvaret innebär bland annat ett ansvar för att barnet får sina behov tillgodosedda och inte kommer till skada.

När en beslutad egenvårdsinsats ska utföras av förskole-, skol- eller fritidspersonal är huvudmannen utifrån sitt tillsynsansvar ansvarig för att förskolan, skolan eller fritidshemmet har rutiner som säkerställer att egenvårdsinsatsen utförs på ett ändamålsenligt och säkert sätt.

När barn och ungdomar vistas på ett boende innebär egenvård att det kan bli aktuellt för ansvarig legitimerad vårdnadsgivare att delegera hälso- och sjukvårdsuppgift.

Egenvård i förskola, skola och fritidshem (skolverket.se)

Nationella Diabetesteamet och Diabetes i Skolan-projektet har tagit fram en “Egenvårdsplan för skoldagen” Varje barndiabetesmottagning är enligt lag skyldig att ansvara för att vårdplanen fylls i och att se till att den efterlevs i samarbete med familj och skola. 

Egenvårdsplan för skoldagen (pdf - barnläkarföreningen.se)

Egenvård i förskola, skola och fritidshem (skolverket.se)

Den som har gjort bedömningen och beslutat att en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård, ansvarar för att beslutet dokumenteras, planeras och följs upp. Beslutet följs upp inom 3 månader.

Om ansvaret förs över till annan ska det framgå av planeringen. Om till exempel en legitimerad yrkesutövare inom slutenvård gjort bedömningen att en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård, kan en legitimerad yrkesutövare med samma profession inom primärvården överta ansvaret för omprövning och uppföljning.

Skolans legitimerade hälso- och sjukvårdspersonal ska inte ansvara för omprövning eller uppföljning.

Omprövning och uppföljning dokumenteras i patientens journal. Vid omprövning/uppföljning ska ny tid för nästa omprövning/uppföljning planeras och meddelas berörda.