Betahemolytiska grupp A streptokocker (GAS)

Betahemolyserande grupp A streptokocker (GAS)

Streptococcus pyogenes, även benämnd som betahemolyserande grupp A streptokocker eller GAS, är en av de vanligaste orsakerna till bakteriell infektion hos människan.  Genom en kombination av olika virulensfaktorer, inklusive ytantigener, exotoxiner, och enzymer, har GAS en förmåga att både kolonisera och invadera vävnader. Det leder till att GAS yttrar sig som ett brett spektrum av sjukdomstillstånd, från milda till livshotande. Exempel på milda tillstånd som GAS kan orsaka inkluderar halsfluss och svinkoppor. De allvarligaste tillstånden är sepsis, meningit, nekrotiserande fasciit och toxic shock syndrom vilka kan ha ett snabbt förlopp och har hög dödlighet. Eftersom bakterien då växer i normalt sterila lokaler eller invaderar djupa vävnader kallar man det för invasiv infektion eller iGAS (invasiva grupp A streptokocker). Vissa individer, framförallt yngre och ungdomar, kan vara asymtomatiska bärare av grupp A streptokocker och då oftast i svalget.

Till mer information på Folkhälsomyndighetens hemsida:

Sjukdomsinformation om betahemolytiska grupp A-streptokocker (GAS) (folkhalsomyndigheten.se)

Spridningsvägar

GAS sprids vanligast som kontaktsmitta från person till person. Droppsmitta via hosta eller nysningar är ett annat alternativ. Även om det är mindre vanligt, kan GAS överföras genom kontakt med föremål eller ytor som nyligen har varit i kontakt med en infekterad persons sekret (som leksaker, dörrhandtag, bestick, eller personliga hygienartiklar). GAS kan i ovanliga fall spridas genom att mat hanterats på ohygieniskt sätt.

Behandling

GAS är aldrig resistent mot penicillin som alltid bör vara förstabehandling. Vid penicillinallergi kan klindamycin användas (resistens förekommer) och ska vid vissa tillstånd läggas till penicillinbehandling för bästa effekt. Immunoglobulin kan även bli aktuell för de allvarligaste sjukdomsmanifestationerna. Vid svår sjukdom bör infektionsbakjour kontaktas!

Anmälningsplikt

Invasiv streptokockinfektion är anmälningspliktig enligt smittskyddslagen. Det finns två alternativ när anmälan blir aktuell. Det första alternativet är om GAS har isolerats från normalt steril lokal som blod, likvor eller ledvätska. Det andra alternativet är om man hittat GAS i odling på icke-steril lokal OCH samtidigt har kliniska tecken på någon av diagnoserna nekrotiserande fasciit, nekrotiserande pannikulit, toxic shock syndrome, puerperal sepsis (barnsängsfeber) eller annan sjukdom som kan orsakas av GAS.

Till falldefinitioner för anmälan enligt smittskyddslagen:

Falldefinitioner vid anmälan enligt smittskyddslagen (folkhalsomyndigheten.se)

Observera att det finns ett tredje alternativ när anmälan kan bli aktuell som gäller samtliga infektiösa sjukdomar. Enligt smittskyddslagen (2004:168) 2 kap.§5 ska anmälan ske” om sjukdomen har fått en anmärkningsvärd utbredning inom ett område eller uppträder i en elakartad form.”

Utbrott

Eftersom GAS enkelt kan spridas mellan människor förekommer det utbrott i exempelvis förskolemiljö. Dessa utbrott kan bli långdragna och svåra att begränsa. Primärvård eller barnhälsovård rekommenderas att tidigt bli inkopplade, sjuka barn bör vara hemma och hygieninsatser på förskolan ska trappas upp. God handhygien bland förskolebarnen är viktigt. Ibland behöver samtidig behandling med penicillin ske på samtliga barn som uppvisar sjukdomssymtom.

Smittskydd Västernorrland kan vara behjälplig vid utbrott i förskola och kan nås via mejl eller telefon. Till kontaktuppgifter

Vården, företrädesvis förlossningsverksamhet kan ibland drabbas av utbrott av GAS. Vårdhygien ska i dessa fall alltid bli kontaktade.

Statistik iGAS Västernorrland

diagram över anmälda fall av iGAS 2013-2023. Flest fall sågs 2013, 2018 och 2024.
(Bilden visar ett diagram över anmälda fall av iGAS 2013-2023. Flest fall sågs 2013, 2018, 2023 och 2024.

 

diagram över anmälda fall av iGAS under 2023-24, kraftig ökning under januari-maj 2024
Bilden visar ett diagram över anmälda fall av iGAS under 2024 jämfört med 2023.

 

Behandlingsrekommendation faryngotonsillit

Läkemedelsverket publicerade i augusti 2024 en uppdaterad behandlingsrekommendation för faryngotonsillit. Den viktigaste förändringen är att faryngotonsillit orsakad av grupp A streptokocker, hos personer över 6 år utan underliggande sjukdom, antingen kan behandlas med fenoximetylpenicillin (penicillin V) i 5 dygn med fyrdos eller i 10 dygn med tredos. Läs hela behandlingsrekommendationen och se en kort film om de uppdaterade rekommendationerna:

Läkemedelsbehandling vid faryngotonsillit (lakemedelsverket.se) 

Kompletterande rekommendation för handläggning av halsfluss

Med hänsyn till det höga antalet fall av invasiv grupp A-streptokockinfektion (iGAS) under 2024 bör personer med nedsatt immunförsvar eller en tidigare allvarlig infektion orsakad av grupp A-streptokocker (GAS) hanteras med särskild försiktighet. En låg tröskel bör tillämpas för läkarbedömning, snabbtestning och eventuell antibiotikabehandling. Dessutom kan snabbtest för GAS i vissa fall vara motiverat även för individer som inte uppfyller tre Centorkriterier, särskilt hos vuxna där epidemiologisk information indikerar förekomst av GAS-infektion inom familjen.

Observera att antibiotikabehandling INTE rekommenderas till personer med negativt snabbtest för GAS och inte heller till asymtomatiska bärare av GAS.


Tillbaka till toppen