Betahemolytiska grupp A streptokocker (GAS)

Betahemolyserande grupp A streptokocker (GAS)

Streptococcus pyogenes, även benämnd som betahemolyserande grupp A streptokocker eller GAS, är en av de vanligaste orsakerna till bakteriell infektion hos människan.  Genom en kombination av olika virulensfaktorer, inklusive ytantigener, exotoxiner, och enzymer, har GAS en förmåga att både kolonisera och invadera vävnader. Det leder till att GAS yttrar sig som ett brett spektrum av sjukdomstillstånd, från milda till livshotande. Exempel på milda tillstånd som GAS kan orsaka inkluderar halsfluss och svinkoppor. De allvarligaste tillstånden är sepsis, meningit, nekrotiserande fasciit och toxic shock syndrom vilka kan ha ett snabbt förlopp och har hög dödlighet. Eftersom bakterien då växer i normalt sterila lokaler eller invaderar djupa vävnader kallar man det för invasiv infektion eller iGAS (invasiva grupp A streptokocker). Vissa individer, framförallt yngre och ungdomar, kan vara asymtomatiska bärare av grupp A streptokocker och då oftast i svalget.

Till mer information på Folkhälsomyndighetens hemsida:

Sjukdomsinformation om betahemolytiska grupp A-streptokocker (GAS) (folkhalsomyndigheten.se)

Spridningsvägar

GAS sprids vanligast som kontaktsmitta från person till person. Droppsmitta via hosta eller nysningar är ett annat alternativ. Även om det är mindre vanligt, kan GAS överföras genom kontakt med föremål eller ytor som nyligen har varit i kontakt med en infekterad persons sekret (som leksaker, dörrhandtag, bestick, eller personliga hygienartiklar). GAS kan i ovanliga fall spridas genom att mat hanterats på ohygieniskt sätt.

Behandling

GAS är aldrig resistent mot penicillin som alltid bör vara förstabehandling. Vid penicillinallergi kan klindamycin användas (resistens förekommer) och ska vid vissa tillstånd läggas till penicillinbehandling för bästa effekt. Immunoglobulin kan även bli aktuell för de allvarligaste sjukdomsmanifestationerna. Vid svår sjukdom bör infektionsbakjour kontaktas!

Anmälningsplikt

Invasiv streptokockinfektion är anmälningspliktig enligt smittskyddslagen. Det finns två alternativ när anmälan blir aktuell. Det första alternativet är om GAS har isolerats från normalt steril lokal som blod, likvor eller ledvätska. Det andra alternativet är om man hittat GAS i odling på icke-steril lokal OCH samtidigt har kliniska tecken på någon av diagnoserna nekrotiserande fasciit, nekrotiserande pannikulit, toxic shock syndrome, puerperal sepsis (barnsängsfeber) eller annan sjukdom som kan orsakas av GAS.

Till falldefinitioner för anmälan enligt smittskyddslagen:

Falldefinitioner vid anmälan enligt smittskyddslagen (folkhalsomyndigheten.se)

Observera att det finns ett tredje alternativ när anmälan kan bli aktuell som gäller samtliga infektiösa sjukdomar. Enligt smittskyddslagen (2004:168) 2 kap.§5 ska anmälan ske” om sjukdomen har fått en anmärkningsvärd utbredning inom ett område eller uppträder i en elakartad form.”

Utbrott

Eftersom GAS enkelt kan spridas mellan människor förekommer det utbrott i exempelvis förskolemiljö. Dessa utbrott kan bli långdragna och svåra att begränsa. Primärvård eller barnhälsovård rekommenderas att tidigt bli inkopplade, sjuka barn bör vara hemma och hygieninsatser på förskolan ska trappas upp. God handhygien bland förskolebarnen är viktigt. Ibland behöver samtidig behandling med penicillin ske på samtliga barn som uppvisar sjukdomssymtom.

Smittskydd Västernorrland kan vara behjälplig vid utbrott i förskola och kan nås via mejl eller telefon. Till kontaktuppgifter

Vården, företrädesvis förlossningsverksamhet kan ibland drabbas av utbrott av GAS. Vårdhygien ska i dessa fall alltid bli kontaktade.

Statistik iGAS Västernorrland

 

 

Kompletterande rekommendation för handläggning av halsfluss

På grund av den höga förekomsten av invasiva grupp A-streptokocker (iGAS) i Sverige utfärdade Folkhälsomyndigheten 2024-06-17, i samråd med Läkemedelsverket, nya kompletterande rekommendationer för handläggning av faryngotonsillit i öppenvård. Avsikten är att identifiera och behandla fler fall av halsfluss orsakade av grupp A-streptokocker (GAS) för att minska risken för allvarliga iGAS-infektioner som kan utvecklas sekundärt till befintliga GAS-fall.

Den kompletterande rekommendationen länkas till på Folkhälsomyndighetens webbplats: Till kompletterande rekommendation för handläggning av halsfluss — Folkhälsomyndigheten (folkhalsomyndigheten.se)

Några viktiga punkter som skiljer sig från tidigare gällande rekommendation är:

• Personer med nedsatt immunförsvar eller tidigare allvarlig infektion orsakad av GAS bör handläggas med försiktighet och med en låg tröskel för läkarbedömning, snabbtest och antibiotikabehandling.
• Vid handläggning av fall med faryngotonsillit och andra GAS-infektioner rekommenderas att personer som bor tillsammans och insjuknar med hög feber eller påverkat allmäntillstånd skyndsamt ska kontakta vården för bedömning och ställningstagande till behandling.
• Snabbtest för GAS kan vara aktuellt även när patienten inte uppfyller tre Centorkriterier. Detta gäller företrädesvis vuxna patienter med symptomatisk faryngotonsillit utan samtidiga förkylningssymptom såsom snuva, heshet och hosta, där en klinisk eller epidemiologisk bedömning motiverar ett snabbtest. Ett exempel på viktig epidemiologisk information är när någon familjemedlem till den som söker för ont i halsen har aktuell infektion med GAS

Observera att antibiotikabehandling INTE rekommenderas till personer med negativt snabbtest för GAS och inte heller till asymtomatiska bärare av GAS.

Den kompletterande rekommendationen gäller tills vidare.