Diagnosbesök
Om man konstaterat att det rör sig om demens och tagit ställning till vilken typ är det dags för ett återbesök.
På detta besök sker:
1. Information till patient och anhöriga
Muntlig och skriftlig information om diagnos, övriga undersökningsfynd och prognos, se informationsblad
Svenskt Demenscentrum faktablad
2. Ta ställning till körkort (vapeninnehav, god man)
3. Ta ställning till farmakologisk behandling
Ja/Nej, motivera. Vid behov, ompröva beslutet.
Finns rätt indikation för behandling med kolinesterashämmare?
För kolinesterashämmarna, mild – måttligt svår AD, se svårighetsgrad.
4. Om utredningen mynnar ut i VaD-diagnos
Optimera behandling av blodtryck och diabetes, adekvat sekundärprevention, Waran som emboliprofylax vid förmaksflimmer, dock kontraindicerat vid bristande medverkan, falltendens med risk för skalltrauma och blödningar. Annan symptomlindrande behandling enligt symptom.
Det är vanligare med depression vid vaskulär demens.
5. Skriv demensintyg
Förvara intyget i journalen så att det är klart när kommunens biståndshandläggare behöver det.
6. Lämna kontaktuppgifter demenssjuksköterska eller motsvarande.
7. Fråga patient och anhöriga om de vill ha kontakt med kommunens stöd
för anhöriga/ och personer med demenssjukdom. Förmedla sedan kontakten på det sätt som gäller i din kommun.
8. Registrera i SweDem enligt er lokala rutin.
Patientinformation om registret i PDF
Olika grader av demens
Demenssjukdomen brukar innebära en gradvis förlust av förmågor. Symtomen är få och knappt märkbara alldeles i början men blir efterhand allt fler och starkare. Sjukdomsförloppet brukar delas in i olika faser:
1. Mycket tidigt stadium
Försämrad förmåga till inprägling av nyligen inträffade vardagliga händelser (episodiskt närminne) är ett vanligt tidigt symptom. T ex svårt att hitta namn, sämre simultankapacitet, minskad stresstålighet. En förändring av stämningsläget och minskat initiativ till olika aktiviteter är också vanligt.
2. Mild demens
Glömskan ger påtagliga problem i vardagslivet. Tydliga svårigheter att hålla flera saker i huvudet samtidigt, att tänka och planera. Försämrade språkliga funktioner, patienten avbryter sig själv och letar efter ord, blir allt mer tystlåten. Förmågan att räkna, skriva och läsa påverkas. Får alltmer svårigheter att göra praktiska saker och att handskas med apparater. Spatiala störningar, svårigheter att köra bil och att hitta i nya omgivningar.
3. Måttlig demens
Efterhand försämras också minnet för mer avlägsna episoder och orienteringen till basala förhållande. "Hur många barn har jag.. tre eller fyra?". Ytterligare utarmning av språket, de spatiala svårigheterna tilltar, patienten kan gå vilse i hemkvarteren eller tom i hemmet.
Varseblivningen påverkas också, kan feltolka sina intryck, få svårt att känna igen ansikten och till och med få vanföreställningar. Betydligt nedsatt ADL både hushållsarbete och personlig vård som att välja kläder och sköta hygienen.
4. Svår demens
Endast enstaka ord finns kvar. Det mesta av minne, tänkande, språk och praktisk förmåga har försvunnit. Generell muskelrigiditet tillkommer och gångförmågan (procedurminnet) avtar. Så småningom tappas förmågan att hålla urin och avföring.
Ur skriften ”Demenssjukdomar – ett nytt handlingsprogram” av Lena Kilander.
Grov skattning utifrån MMT-resultatet
MMT-poäng kan vara vilseledande då testet är känsligt för språkförmåga.
- < 25 risk för demens (men >30 utesluter inte demens!)
- 24 - 20 lätt demens
- 19 –12 medelsvår demens
- <12 svår demens