Grannar – ett samarbete mellan kollektivverkstäder i Västernorrland

Konstnärerna Ylva Eklöf, Maria Mäki, Karin Lönnå och Sandra Eklund möter upp i Galleriet i Nordingrå Konstby i Vännersta. Det är den sista lördagen i september och den andra dagen av två för deras utställning ”Skogsbruk”. Utställningen ingår i Region Västernorrlands treåriga projekt Grannar. Under de två år projektet hittills pågått har det bland annat producerat en årlig utställningsstafett med popup-utställningar i Sundsvall, Härnösand, Nordingrå och Örnsköldsvik. Totalt har 16 konstnärer engagerats varje år. Fyra grupper med fyra konstnärer vardera från de kollektiva konstnärsverkstäderna i Örnsköldsvik, Nordingrå och Härnösand samt Konstnärligt nätverk i Sundsvall har gjort varsin utställning.

Inför 2022 års utställningsstafett efterlystes teman för utställningarna. Nio förslag kom in och fyra av dem valdes ut, ett för varje utställning och ort. Konstnärer fick sedan anmäla vilket tema de ville delta i och deltagarna lottades fram. Utställningen i Nordingrå är den tredje i 2022 års utställningsstafett. Den fjärde äger rum i Örnsköldsvik i månadsskiftet oktober/november.

Fyra grannar.
Från vänster: Karin Lönnå, Sandra Eklund, Maria Mäki och Ylva Eklöf.

Temat i Nordingrå är skogsbruk och idén kommer från Ylva Eklöf. Numera är hon bosatt i Stockholm men hon har tidigare bott i Nordingrå och är medlem i Nordingrå Konstnärsverkstad. Och det var där hennes idé om skogen som tema kläcktes.
– Det var ett pågående kalhygge just här i Vännersta som gav impulsen. Det var ångestladdat att se på. Vi som jobbade i kollektivverkstan beklagade oss. Jag ville utforska känslan och förhålla mig till den på något sätt. Livet här präglas av skogsbruket.
Timmerbilarna dundrade förbi och en dag när hon tog en taxi till Ullånger berättade chauffören att han hade varit med och planterat just den skogen som höll på att avverkas.

Ylva Eklöf formulerar sin projektidé så här:
”Skogens tystnad, barkens mönster, doften av kåda, ljudet av timmerbilen, massafabrikens rökpelare, synen av kalhygget och doften av svavelos väcker olika känslor och tankar hos oss. Vi fyra konstnärer har utforskat våra olika relationer till och perspektiv på brukandet av skogen. Från skogen som plats att vara i till skogen som råvara. En råvara vi använder dagligen i våra verkstäder.”

Maria Mäki, Karin Lönnå och Sandra Eklund gick i gång på Ylva Eklöfs idé och anmälde intresse.
– Vi hade inte träffats tidigare och kände inte till varandra, säger Ylva Eklöf.
De fyra utställarna har nu samarbetat med varandra under en vecka i Nordingrå och haft tillgång till verkstäder för grafik, emalj, boktryck, screentryck, tuftning och smide.

Sandra Eklund bor i Älandsbro. Som barn tillbringade hon somrarna i Nordingrå och minns hur hennes mormor muttrade en svordom när hon såg nya kalhyggen.
– Skogen kapas och forslas härifrån, säger Sandra Eklund.
– Samtidigt är skogen en viktig näring, påminner Karin Lönnå. Vi använder trä och vi använder papper.

Deras samarbete började i maj i år med mejlkontakter och videomöten. I början handlade det om grundläggande saker som att ta reda på vad de olika deltagarna i gruppen höll på med och att hitta en grafisk form för affischen. Sandra Eklund har formgivit den.
– Vi satte en estetik kring Ylvas projektidé, säger hon.

Gruppen träffades i verkligheten först i augusti under en helg då deltagarna i Grannar-projektet bjudits in till ett pensionat i Nordingrå. Det var en uppstartsträff där konstnärsduon Bigert & Bergström föreläste.
– Det var jättenyttigt att få den knuffen. Jag tror att projektet kommer att utveckla Västernorrlands konstliv på sikt, säger Karin Lönnå.

Under veckan i kollektivverkstan har de hjälpt varandra och lärt sig saker av varandra.
– Det är det som är så häftigt. Bara att vara på samma ställe. Alla har knutit kontakter och fått någonting att hända. Vi uppmuntras att lyfta blicken och prata med varandra. Man lär sig också mycket om sig själv, säger Sandra Eklund.
– Vi har lärt oss nya tekniker, att samarbeta och att hitta på saker, säger Ylva Eklöf.
Och Karin Lönnå har upptäckt hur många konstnärer det finns i Västernorrland:
– Vägen till att ta kontakt har blivit kortare, säger hon.
På frågan om konstnärer egentligen är enstöringar som vill vara ifred svarar Ylva Eklöf att det finns en längtan att samarbeta:
– Det är det som drar oss till kollektivverkstäderna. De flesta är ofrivilliga enstöringar.

Sandra Eklund, ”Projekt skogsbruk 3”, akryl på mdf.

De fyra konstnärerna tolkar skogstemat på helt olika sätt. Ylva Eklöf har lärt sig att svarva i trä och visar några svarvade skulpturer/vaser i trä med nerstuckna kvistar från björk, tall och gran. Efter att ha svarvat skulpturerna har hon skannat dem. Resultatet är måleriska stilleben där skulpturernas silhuetter avtecknar sig mot mörk bakgrund. Hon har också filmat Sverige från tågfönstret under en resa från övre Norrland och söderut. Filmen, som visas i utställningen, är cirka nio timmar lång. Det är mycket skog, många virkesåkrar och många kalhyggen.
Sandra Eklund har övat på att göra screentryck med foton av Maria Mäki som motiv. Hon har också målat i akryl, bland annat stubbar.
Maria Mäki är dokumentärfotograf med rötter i Finland, numera bosatt i Njurunda, Sundsvall. I projektet har hon experimenterat med en nålhålskamera. Den består av en tom ölburk med ett pyttelitet uppskuret hål. I burken har hon placerat ett svartvitt fotopapper. Ölburken, förlåt kameran, har sedan fått stå ute i naturen där papperet exponeras under flera veckors tid. Efter exponeringen skannas fotopapperet och inverteras genom bildbehandling. På det här sättet har hon bland annat fotograferat ett kalhygge där en väninna blev så chockad att hon körde av vägen första gången hon såg det.
Karin Lönnå, Sundsvall, har jobbat med tryck på olika sätt, till exempel screentryck och svamptryck. Hennes tolkning av skogstemat handlar om människor som bor i skogen och skogen som plats att vara i. Under fem års tid har hon fotodokumenterat en villatomt där det står tallar. Det har hon införlivat i projektet.
– Det är en skogstomt, där det är lätt att ta träden för givna, säger hon.
Karin Lönnå är även verksam som radiojournalist och har intervjuat de som bor i villan. Titeln på en av bilderna är ett citat ur intervjun: ”Däruppe pågår ett liv som vi inte har en aning om.”

Det kommer hela tiden in besökare i det lilla galleriet, tydligen väcker det lättsamma, öppna utställningsformatet intresse.
Ekonomiskt fungerar projektet för deltagarna i utställningsstafetten så att de får reseersättning, boende och tillgång till konstnärsverkstad under en vecka samt utställningsersättning. Projektet står även för material, galleri, marknadsföring och affischer. Även kollektivverkstaden får en ersättning.

Projektet Grannar pågår ännu ett år men hur det kommer att utformas nästa år är ännu inte klart, uppger projektledaren Mats de Vahl.
– Vi ska snart ha styrgruppsmöte och planera tredje året. Det kommer att bli mer fokus på Sundsvall. Sundsvall är störst befolkningsmässigt men ändå minst på något sätt. Det går inte att få i gång saker där på samma sätt som i övriga länet, säger Mats de Vahl.
– Det här började med en diskussion med regionen om hur den skulle kunna stödja konstlivet. Vi var tre – jag, Staffan Westerlund och Sebastian Andersson som hittade på projektet. Det är stort i omfång med gör ändå bara nedslag.

Mats de Vahl och Staffan Westerlund är båda konstnärer, Sebastian Andersson är konststrateg på regionen och den som skrivit ansökan till Kulturrådet.
– Målet är att utveckla samarbetet mellan regionens konstnärsverkstäder och se hur de kan jobba tillsammans. Konstnärsverkstäderna är ju en ganska introvert organisationsform och vi vill se om det kan vara något mer, något annat. I projektet har vi jobbat mycket med utställningar, utbyten och utbildning och fortsätter nästa år med fokus på Sundsvall, säger Sebastian Andersson.

Projektet Grannar omfattar fyra områden: konstpedagogik, utbildning och seminarier, utställningar samt miljö. På miljösidan har kollektivverkstädernas tekniska utrustning gåtts igenom med avseende på energianvändning, materialförbrukning och avfall och Härnösands konstnärsverkstad har installerat en ny slamavskiljare i screentrycket. Förhoppningen är att den ska fånga upp den smet som plastfärgen lämnar lager av i diskbänksavloppet. Projektet erbjuder även subventionerade kurser, i höst blir det kurser i Photoshop, emalj och smide.

Under treårsperioden får projektet Grannar 300 000 kronor per år från Kulturrådet och 100 000 kronor per år från regionen. Syftet är att stärka bildkonstnärernas samarbetsmöjligheter och möjligheter att visa konst enligt målen i Region Västernorrlands kulturplan där specifikt infrastrukturen för konst beskrivs som en utmaning. Västernorrland saknar ett tydligt konstcentrum med samordnande uppdrag och strukturen för samverkan och samarbeten för verksamma inom bild- och formområdet behöver stärkas.

 

Text och foto: Karin Kämsby

Volym 2022-10-18

Länk till artikel

Karin Kämsby, Gnarp, är frilansjournalist med inriktning på kultur, foto och grafisk form. Hon gick ut journalisthögskolan i Göteborg 1980 och tog en fil. kand. dramatik, film- och teatervetenskap vid Stockholms universitet 1995. Senare har hon läst kompletterande universitetskurser i att skriva om konst och att skriva kulturkritik. Hon har frilansat som journalist sedan 2002, bland annat för Danstidningen, Mittmedia och SvD och har medverkat i Volym sedan 2003. Numera bedriver hon även egna projekt som skribent och fotograf.