Essä: Konstnär i dialog med ett verk
2020-06-16 12:23
Sara Forsström konfronterar det sublima
Jag behövde ta mig till ett berg för att skriva det här.
Allt det vanliga och väntade där hemma la sig som ett täcke över de känslor jag försökte känna och de tankar jag försökte tänka. Där inne var de dämpade och här ute bland myrar och barr klarnar allt.
Jag såg ett berg.
Betsy Green, Confronting the sublime: Aegean sea, 2011, 4 x 5 inch Kodak Portra color negative, analog chromogenic contact print.
Foto: Betsy Green. ©Betsy Green.
Ön var uråldrig. Marken var torr och spräcklig av grågrön växtlighet - oliv, fikon, oregano och salvia. Bergen liknade tallarna på min barndoms hed i övre Kågedalen. Så självklart där och seende utan ögon. Varken onda eller goda men liksom obarmhärtiga.
Mina föräldrar hade varit på ön flera gånger under många år innan jag kom dit. Den här första gången jag var där var dom det inte. Jag hade planerat att stanna under en längre tid och hyrde ett litet hus vid foten av berget där jag målade på stora dukar i hettan på det platta taket.
Där i Betsy Greens ateljé på Passeerdersstraati i Amsterdam eftermiddagen den tionde oktober 2012 ställdes jag inför de stora och mörka fotografierna och jag togs tillbaka.
Jag hade börjat på Gerrit Rietveld Academie en dryg månad tidigare och sattes i kontakt med Betsy genom mentorn på ett program för konstnärer i Kvarkenregionen som ägde rum i Berlin under sommaren. Hon skulle bli min person utanför skolan där i Amsterdam. Jag hoppade av studierna innan höstterminen var slut så vi sågs bara den där enda gången.
Både kameran och framkallningstekniken Betsy Green arbetar med användes under förra sekelskiftet. Hon släpar med sig den stora kameran ut i terrängen för att fånga landskap och framkallar med olika metaller enligt måleriska principer.
De stora kopiorna hon omsorgsfullt plockade fram och visade mig den där dagen föreställde steniga landskap med mycket svart i kontrast till varma och kvällsdisiga regnbågsnyanser. De var mycket vackra och gjorde samtidigt ont.
Jag berättade för henne att de påminde mig om en plats som betyder något för mig och när jag gav henne öns namn visade det sig att det var just där fotografierna kommit till. Så där stod vi - som en följd av många tillfälligheter - i hennes ateljé i Amsterdam. Hon från USA och jag från Sverige. Från två olika generationer. Den ena en väl etablerad konstnär och den andra fortfarande student, och visade sig dela starka känslomässiga band till samma pyttelilla ö i Grekland.
Betsy Green, Confronting the sublime: Aegean sea, 2011, 4 x 5 inch Kodak Portra color negative, analog chromogenic contact print.
Foto: Betsy Green. ©Betsy Green.
Var slutar en plats och övergår i en annan?
När jag går flera mil i en skog går jag igenom många olika platser; En glänta, en våtmark, en tallhed.
Men det finns inga linjer som skiljer platserna åt. För några år sedan åkte jag tåg från Orlando i Florida till Manhattan i New York. När jag tittade ut på skogen någonstans i övergången mellan Florida och Georgia såg den nästan likadan ut som den utanför Åsele i Västerbotten. Var det egentligen samma skog?
Sara Forsström, En annan skog i en annan trakt, Florida 2014. Mobilkamera. Foto: Sara Forsström. ©Sara Forsström/Bildupphovsrätt 2020.
Text: Sara Forsström.
Foto: Sara Forsström, Betsy Green.
Presentation:
Sara Forsström, född 1988. Bosatt och verksam i Skellefteå. Bott på ett flertal olika platser i Sverige och utomlands. Aktuell i utställningen ”NU” på Museum Anna Nordlander i Skellefteå till och med den trettonde september, ”Summer Sale Exhibition” på Kosminen Kollektiivi i Helsingfors under juli månad samt med en offentlig gestaltning i Skellefteå kommun som kommer stå färdig i höst.
Se vidare på Instagram @sforsstroem
Volym 2020-06-16