I ett rum med dämpat ljus syns en installation som består av spetsiga ovaler som hänger från taket i en spiral. Installationen påminner om ett fiskstim och blänker i solljuset från fönstren.
Linda Svedberg, verk från utställningen ”Under ytan” på Härke konstcentrum.

"Under Ytan" – en utställning som ger utrymme för reflektion

2024-12-12 12:25

Linda Svedberg på Härke konstcentrum

Att skönhet ligger i betraktarens öga är en truism man ofta hör när det talas om konst, åtminstone när det kommer till vad som uppfattas som vackert eller bra. Men inte lika ofta när det handlar om hur konstverk bör tolkas. Detta är en aspekt av konsten som inte lika många är villiga att erkänna som subjektiv. Det finns ett rätt och fel när det kommer till tolkning. Det ser ju vem som helst att Georgia O'Keeffes blommor egentligen "är" vaginor, trots att den mest uppenbara tolkningen är att det är närbilder på blommor, något som dessutom konstnären själv hävdade. Linda Svedberg visar med sin utställning "Under Ytan" på Härke konstcentrum hur en konstnär kan utnyttja denna subjektivitet och utmana tanken på en ”rätt” tolkning. Svedberg låter besökarna upptäcka konsten, att själva ge den mening, snarare än att servera en färdigpaketerad tolkning.

Jag har tidigare recenserat Svedberg här i Volym. Tolkning och subjektivitet är något som har återkommit som tema i hennes konstnärskap. I utställningen "Terra Incognita" på Kulturhuset i Järpen 2019, fanns flera verk som förde tankarna till Rorschachtestet, där den subjektiva uppfattningen står i centrum. Även i den nya utställningen ”Under Ytan” framträder den subjektiva tolkningen på olika sätt. Verken består av abstrakta installationer. Det minst abstrakta verket har dock en funktionalitet som de andra verken saknar då det rätt och slätt kan beskrivas som en vägglampa. Lampans sladd snirklar sig till kopplingar och går vidare genom andra bruksföremål, som till exempel en naggad brödkavel, för att sedan löpa vidare genom trälister och en dammsugarslang. Denna mix av funktionalitet och konstföremål är något som Svedberg utforskat tidigare, bland annat i utställningen ”Vad blir det då?” på Drejeriet 2018.

En annan installation består av spetsiga ovaler som hänger från taket i en spiral. Verket är det första man ser när man kommer in i galleriet. Det gör sig särskilt bra i Härkes lokaler som släpper in mycket ljus. Verket kommer verkligen till liv då solens strålar får det att lysa upp. Installationen påminner om ett fiskstim.

På golvet intill den vita väggen är en installation med svarta och mörkgrå textilier som arrangerats till att bilda något som liknar en vulkan, en bred bas med en smal rörliknande topp.
Linda Svedberg, verk från utställningen ”Under ytan” på Härke konstcentrum.

Det verk som väcker mest tankar som vandrar mot personliga tolkningar består av svarta och mörkgrå kläder samt tygstycken som länkas samman till att bilda något som liknar en vulkan. Ur toppen på ”vulkanen” fortsätter silverliknande föremål längs med väggen, tillsammans med svarta och genomskinliga glasringar. Vad verket egentligen föreställer är svårt att beskriva med ord. Det bör tilläggas att inget av verken har några titlar, åtminstone är de inte utskrivna i galleriet. Detta gör mycket för mystiken i verken och för den subjektiva upplevelsen av dem. Man står där förundrad. Vad är det jag egentligen tittar på? Det är precis den här osäkerheten och friheten i tolkningen som gör utställningen intressant.

Svedberg är sparsam med antalet verk på utställningen, något som jag ser som en styrka snarare än en svaghet. De verk som visas är väl genomförda och noga utarbetade. ”Under Ytan” kan ses på Härke konstcentrum mellan den 30 november och 15 december.


Text och foto: Freddie Ross

Volym 2024-12-12 

Länk till denna artikel


Freddie Ross, född 1985. Har en kandidatexamen i kulturvetenskap, med inriktning konst och filosofi och en masterexamen i kultur och mediegestaltning, båda vid Linköpings universitet. 2019 debuterade han med boken Grymhetens konst - Etiska reflektioner kring kontroversiella konstverk . Ross arbetar som frilansande skribent och konstnär. Främst skriver han för Länstidningen Östersund och för Volym sedan 2017. Hans konstnärliga skapande, som främst består av analog kollageteknik kan ses och följas på Instagram: alfred.art.


Tillbaka till toppen