Streck och svärta – Hanna Yveslätt på Härnösands konsthall
2025-03-28 16:02
Hanna Yveslätts utställning på Härnösands konsthall visar delar av en arbetsprocess med titeln ”Farmor virkade inte ens”, ett arbete som pågått under flera år. Med bland annat fotografi och teckning bygger konstnären upp sina bilder, ordnar om, sätter ihop olika delar, lägger till och tar bort. På så sätt transformeras det som befinner sig allt för avlägset till något som känns inom räckhåll och då också blir mer verkligt.
De teckningar som ingår i utställningen, likaså de delar av teckning som ingår i andra verk, består av små små streck – ett tidskrävande, detaljrikt hantverk. Strecken blir till trådar, de väver ihop en dåtid, nutid och annan tid. Likt blomsterkransar och girlanger av olika växter lindas både smärta, sorg och längtan in och övergår till något som kanske kan vara vackert eller i framtiden komma att bli det. Vita, tomma ytor lämnade i teckningarna fungerar som hålrum i minnet och håller öppet för nya tankeminnen att passera genom. Ofta förekommer en form; en pendel, ett lod, ett löv, ett frö, en bomb? Ibland är formen placerad på huvudet på personer i bilderna. I verket ”Join the celebration” dansar en man och en kvinna runt i tveksam glädje med var sin tom form på huvudet. Även i ”Mellan andetagen” återkommer formen. Bilden består av två delar. I den övre delen är tre kvinnoporträtt placerade bredvid varandra, alla med en sådan form på huvudet. Bakgrunden består av höga bergstoppar, och långt bort i horisonten tornar stora, vita moln upp sig. I den undre delen är kvinnorna avbildade utan de formerna, och molnen i horisonten har försvunnit. Här har i stället bergstopparna kommit närmre, blivit tydligare. De fem kvinnorna har likadana frisyrer och kläder. Nästan. Vid en närmare titt skiljer sig mönstret på bluskragarna åt. En svagt förnimbar skillnad i ansiktsuttrycken, som en känsla vilken sedan tar form och uttrycken framträder tydligt (i bilden) efter en stunds betraktelse. Blicken hos dem förblir dock densamma. En bottenlös svärta anas. Mer svärta finns i installationen ”Mörkret”. Utplacerad på golvet ger det ett starkt intryck av mörker som väller in över en, våg efter våg. Det virkade objektet har inte avslutats, garnnystanet som använts ligger kvar bredvid, tråden ännu inte avklippt.
Hanna Yveslätt vill minnas sin historia, som sträcker sig långt bort, bortom närtidens minnen, baserat på de få fotografier som överhuvudtaget gått att återfinna. Infogade i olika miljöer, gjorda som collage, skapar konstnären egna minnen – en tänkt släkthistoria, sann eller inte är inte viktigt. Arbetet med att sätta samman en historia är det som blir betydelsefullt. Utifrån dessa fotografier samt tankar som samtalar med Rebecca Solnits bok ”Gå vilse, en fälthandbok”, där Solnit skriver om ”Avståndets blå”, att ”Blå är längtan” och att ”vi borde ägna oss mer åt längtan än åt de objekt som vi tror vi längtar efter”, blir verken i utställningen, allt eftersom begripliga. Och allt mörker till trots finns en intressant lekfullhet i konstnärens sätt att arbeta med denna spännande process.
Text och foto: Ann-Kristin Källström
Volym 2025-03-28
Ann-Kristin Källström, född 1958 i Stockholm, yrkesverksam bildkonstnär nu bosatt utanför Kramfors. Efter konstutbildning och fortlöpande utbildning i grafiska tekniker läst fotografi/bildjournalistik. Skrivit för GrafikNytt, e-Provins och medverkar i Volym sedan 2009. Arbetar för tillfället med att ställa i ordning en ny arbetsplats/grafikverkstad i Härnösand och arbetar vidare med projektet ”Norra Sveriges inland och fjälltrakter” med stöd från Konstnärsnämnden. Se vidare på Ann-Kristin Källströms webbsida