10 fotoutstkrifter i två rader på en vit vägg. Motiven är disiga i blå- och gråskalor, men skogslandskap med träd, grenar, soldis och en och annan vattenspegling kan anas.

Matteo Rosas ”Travelogue” på Kramfors konsthall

2022-10-25 11:49

2021 års Höga Kusten-stipendiat

En reseloggbok eller en travelogue, som Matteo Rosa benämner sin utställning, visas just nu på Kramfors konsthall med flera egensinniga djupdykningar i naturen. Det är förra årets Höga Kusten-stipendiat, som redogör för vad han funnit på sina utflykter under vistelsen och inför utställningen i Kramfors.

Matteo Rosa avslöjar på vernissagen att han tycker om att se vad som händer, när man lämnar utrymme åt sol, vind och vatten, hur färger och former påverkas på ett intressant vis.
Han verkar uppriktigt uppspelt och överraskad över fynden och får även åskådarna att vilja gå nära inpå de färdiga verken och kanske se vad som kommer fram av det som till en början inte omedelbart går att urskilja.

Matteo Rosa är född och uppvuxen i en liten italiensk alpby och van sedan barnsben att fritt ströva omkring i naturen. Han har, som vuxen konststuderande, bott i Skottland i flera år och gått på Edinburgh College of Art. 2005 tog han examen på Konsthögskolan i Malmö och har alltsedan dess bott där, ingått i olika konstnärskollektiv och ställt ut både i grupp och separat.

”Matteo Rosas konst har något stillsamt och skirt över sig. Den ger plats för de små nyanserna och har en enkelhet som bjuder en nära och sedan utvecklar sig i all sin komplexitet.
Hans arbetsmetod bjuder in slumpen som medskapare i en närmast organisk process. Som om han skapar en skådeplats för materialets inneboende egenskaper och sedan tar ett steg tillbaka. Innehållsmässigt cirklar hans arbeten kring begrepp som medvetande, förkroppsligande, förgänglighet, form och formlöshet…”, skrev juryn, bestående av Kramfors kulturenhetschef Ninni Mellander och konstnärerna Anna Norvell och Janne Björkman, i sitt utlåtande, då Matteo Rosa valdes ut av de 184 sökande till att bli förra årets stipendiat.

Det stämmer, tycker jag, att det ligger som ett stillsamt och skirt skimmer över Matteo Rosas utställda verk på Kramfors konsthall. Han använder sig av flera olika tekniker i sin strävan att försöka fånga förgängligheten, minnet av något som redan är eller är på väg att upplösas. Video, akvarell, teckningar, foto och installation, allt är tillåtet i det arbetet.

I serien ”Mirage” (hägring) har han använt sig av foton och i de tio blå bläckutskrifterna kan man följa det optiska fenomen som uppstår då ljusstrålar bryts och ger reflexioner mot luftlager av olika täthet. Det är svårt att urskilja något tydligt motiv men skogslandskap med träd, grenar, soldis och en och annan vattenspegling kan anas.

I videoverket “One” sugs vi in i ett bländande solglitter mot en ljusviolett vattenyta. Det blir en chockverkan att hålla blicken där men på samma gång svårt att låta bli.

De små tuschteckningarna på ritpapper i serierna ”La Primavera” (våren) och ”La Rete Invisibile” (det osynliga nätet) visar på stor noggrannhet i detaljerna och så förstås på en ren och skär njutning i att låta den smala tuschpennan löpa som den vill på ett helt vitt pappersark.

Bildsviten ”Trace” (spår) med svagt brunrosa färgtryck av körsbärsblad på vitt akvarellpapper, skulle kunna uppfattas som ett ambitiöst skolarbete i att samla växter för ett herbarium men istället blir det till en blyg och stillsam lek med de skira, torra bladen omlott eller var och ett för sig.

En mestadels blått verk i vad som ser ut som akvarell på papper. Även fläckar med rött och gult syns. Ytan/färgen är spräcklig på ett till synes slumpmässigt vis och har vad som liknar bubblor här och där.

Matteo Rosa, ”Dissolvere”, 1–15, blandteknik på papper.

Det ser ut som en kokande yta med bubblor som just är på väg att spricka. Jag är tvungen att känna med fingret på ett av verken i sviten ”Dissolvere” (upplösas/smälta) men ytan är så platt den kan vara på riktigt nära håll. Lite snopen känsla men samtidigt ett uttryck för Matteo Rosas nyfikna och roade blick på sin omgivning, att vilja testa gränserna och uttrycken och det tycks vara ett av de viktigaste och genomgående dragen i hans hela konstnärskap.


Text: Karin Lundqvist
Foto: Jonas Lundqvist

Volym 2022-10-25

Länk till artikel

Karin Lundqvist, Härnösand, tidigare bibliotekskonsulent för Region Västernorrland, fil. kand. i engelska, nordiska språk, litteratur-och konsthistoria, har skrivit litteraturrecensioner och krönikor för dagspressen, facktidningen Biblioteksbladet, kulturtidskriften Provins och om konst för Volym.
Jonas Lundqvist, Härnösand, konstnär/keramiker, gick ut Konstfack 1973, tidigare lärare på ABFs konstskola och teckningslärarutbildningen i Umeå, hemslöjdskonsulent på Region Västernorrland, har fotat genom åren, främst för Provins och Volym. 


Tillbaka till toppen