Kvinnliga pionjärer står staty i Sundsvall

Utanför Sundsvalls Teater där hennes pjäser spelats, står nu Frida Stéenhoff (1865–1945) staty i konstnärlig gestaltning av Camilla Bergman. Hon står där rak och frank, med ett leende på läpparna och ett lejon som tittar fram under kjortelfållen. Här utgör hon en fast punkt att hämta styrka hos i en tid då kvinnofrihet och kvinnofrid hotas från flera håll.

Konstverket, en bronsskulptur i helfigur och naturlig storlek, avtäcktes i maj 2022. Camilla Bergmans skulpturer för gärna med sig en känsla av tidlös överjordiskhet, så även denna. Klädd i lång kjol enligt förra sekelskiftets mode, höghalsad blus, håret uppsatt och ett hängsmycke runt halsen, tillhör hon en annan tid, en annan klass, en annan epok. Men ändå var Frida Stéenhoff radikal både i sin syn på kvinnors rättigheter och i sin syn på samhället. Var hittade hon modet och styrkan att gå emot sin tids värderingar?

Lejonet som tittar fram vid kjolen torde syfta på hennes första pjäs ”Lejonets unge”, som hade premiär på Sundsvalls Teater 1897. I den pläderar hon för kärlek utan äktenskap, någonting som var omöjligt i borgerliga kretsar på den tiden.

Frida Stéenhoff var överklasskvinnan från Stockholm som gifte sig med en läkare och hamnade i Sundsvall, där hon bodde 1887–1908. Där såg hon vilka konsekvenser industrialismens genombrott hade fått för de lägre samhällsklasserna i form av fattigdom och ohälsa. Både hon och hennes man engagerade sig i samhällsfrågor och radikaliserades. Frida Stéenhoff skrev artiklar, dramer och höll föredrag. Hon var för fritt tänkande, mot prästväldet, mot prostitution, tog ställning för fredsrörelsen mot militarismen, agiterade för kvinnans frihet och social nydaning, mot klass- och kapitalförtryck. Det var också hon som introducerade feminismen i Sverige. Det gjorde hon i föredraget ”Feminismens moral” som hölls den 30 juni 1903 i det provisoriska Godtemplarhuset på Köpmangatan 36 i Sundsvall.

Familjen valde att flytta från Sundsvall 1908, efter att ha trakasserats av delar av stadens borgerskap. Men på 1 maj samma år hyllades paret Stéenhoff utanför sin bostad av 10 000 Första maj-demonstranter. Var och en av de 15 kolonnerna stannade upp och hurrade för dem.

I en skrift om sitt arbete med skulpturen ”Frida” berättar Camilla Bergman om hur hon reagerade på ett foto av Frida Stéenhoff: ”Det är någonting med tyngden, allvaret och koncentrationen i hennes gestalt. Där finns ett djup och en form som jag ville avbilda”.

Camilla Bergman är född och uppvuxen i Sundsvall men bosatt i Stockholm. Hon är tidigare representerad i Sundsvall med lokatten ”lokattsundsvall” som vaktar entrén till Sundsvalls centralstation, samt ”Vilande vinge” i Njurunda vårdcentral, en tredelad komposition i kakel, mosaik och aluminium. Båda verken är från 2001. Camilla Bergman hade också en separatutställning på Sundsvalls museum 2014. Ett av konstnärens mest kända offentliga verk är de två lejonen vid Lejontrappan i Göteborg, strax intill Brunnsparken. De invigdes 1991.

Stäng fullskärmsläge

Förstora bild

Jörgen Nilsson, skulptur i brons föreställande Kai Gullmar, Storgatan i Sundsvall. ©Jörgen Nilsson/Bildupphovsrätt 2022.

Beslutet att uppmärksamma Frida Stéenhoff med en skulptur togs i Kultur- och fritidsnämnden i Sundsvall 2018 efter ett förslag från Barbro Björk i föreningen Qvinnouniversitetet. Ett 40-tal konstnärer anmälde intresse för uppdraget. Tre fick skicka in skisser. I och med detta står nu två kvinnliga pionjärer staty i Sundsvall. I november 2021 avtäcktes nämligen Örnsköldsvikskonstnären Jörgen Nilssons staty föreställande Kai Gullmar (1905–1982). Hon växte upp i Sundsvall och flyttade till Stockholm där hon blev en på sin tid välkänd schlagerkompositör, sångare och skådespelare. I Jörgen Nilssons tolkning står hon med kaxig hållning iförd herrkostym och har en cigarett i handen. Kai Gullmars pionjärskap bestod i att hon levde öppet som lesbisk. Statyn står längst ner på Storgatan. Den har finansierats av Sundsvallslogen av ordenssällskapet W:6 som skänkt skulpturen till staden. Tyvärr har den ingen skylt som talar om vem Kai Gullmar var eller vem som gjort skulpturen.

Text och foto: Karin Kämsby.

Volym 2022-07-02

Källor:
Frida Stéenhoff i Sunsdvall 1887–1908 av Barbro Björk, utgiven 2019 av Quinnouniversitet i Sundsvall.
Frida, en skulptur, text Camilla Bergman, Gävle Offset 2022.

Länk till artikel