Ingegerd Möller – Markens, miljöns och materiens uttolkare

Klipporna som omsluter den mörka tjärnen vrider sig, som om vinden från väst får dem att ge vika. Platsen ligger övergiven, men något skymtar i det brunröda vattnet – något gult och obestämt. Jag står länge framför målningen, som pendlar mellan en naturlyrisk återgivning och en karg och osentimental landskapsskildring. Försöker förstå var jag hamnat och vart jag är på väg.

Framför oljemålningen ”Blommande berg” inser jag, smått roat, att det är ett samtal mellan Ingegerd Möller och Philip Guston (1913–1980) jag anslutit mig till. Jag noterar hur de båda intensifierar penselföringen kring ett centrum, medan dukens sidor förblir relativt orörda. Jag uppmärksammar hur det röda och blå blandas med det vita så att en vibrerande grå stämning uppstår. I ”Blommande berg” ligger färgen pastost, högt uppe på berget där den pressas mot sin yttersta gräns. Men i en klippskreva brister det och färgen rör sig ner i vindlingar. 

Ingegerd Möller, ”Blommande berg”. Olja på duk.
©Ingegerd Möller/Bildupphovsrätt 2021.

Konstnären Ingegerd Möller (1928–2018) växte upp i Vålådalen i den jämtländska fjällvärlden. Hon visade tidigt ett stort intresse för naturen. Två landskap återkommer ofta i hennes konst; det bohuslänska och den jämtländska fjällvärlden:

”Under min barndom började turisterna komma till fjällgårdarna. Vi kallade dem ’luftgäster’ för de talade så mycket om den stärkande luften. De såg ut över vidderna, fulla av hänförelse, och jag hörde ständigt samma uppfordrande utgjutelser om vilka vackra utsikter som omgav oss.” 

Det är dock inte luften och vidderna som tilldrar sig Ingegerd Möllers uppmärksamhet. Det är annat som lockar: mossor, myrmarker, grenar och tuvor. Framför en serie akvareller och teckningar – detaljerade studier av lågt växande vegetation och fossilliknande naturalier – står jag hänförd. Dom återges med omsorg och sinnlighet. Ibland lägger hon in ett faktiskt blad i teckningen. Närvaron förstärkt ännu lite mer och en anteckning som ”Lövskelett på bruna lavar” vittnar om ett pågående återtagande. Angreppssättet är osentimentalt, utan en tanke om att bevara naturens sköra och tillfälliga karaktär. Även konsten ska försvinna, liksom allt annat i naturen. Den lilla akvarellen ”Uttorkad myrmark” lämnar mig förbryllad på bästa sätt. Vad är det vi ser på denna uttorkade skogsmark? Vita kantiga formationer sticker upp med en tydlig röd rand, som om någon kastat sin porslinsservis mot en sten ute i myren. Ligger skärvorna blottade på den snustorra mossan?
Det finns mycket en myr kan begrava och bevara. 

Ingegerd Möller, ”Uttorkad myrmark”. Akvarell, blyerts.
©Ingegerd Möller/Bildupphovsrätt 2021.

1967 valdes Ingegerd Möller in som ledamot i Kungl. Akademien för de fria konsterna, vilken hon även kom att utse till universell testamentstagare. Hennes sista vilja var att allt skulle säljas för att skapa en stipendiefond med årlig utdelning för konstnärer ”med lång och förtjänstfull bana bakom sig”. Det är mot denna bakgrund man bör se utställningen på Konstakademien. För här visas allt. Hennes ateljé har tömts och alla fem salar har tagits i anspråk. Utöver måleri och teckning visas textila verk där hon vävt och virkat fragment av gräs, mossa och lavar. På podier visas hennes samling naturfynd – stenar, grenar, djurkranier. Vissa har bemålats, andra förblir orörda. Allt är till salu i denna konstsalong. Jag tar på mig kikarseendet och går in på detaljer. Enbart så uppstår en närhet till denna värld där Ingegerd Möller får oss att se det stora i en sten, en gren och en myr.

Text och foto: Ida Rödén

Volym 2021-03-03 

Länk till denna artikel

Ida Rödén, född 1981 i Härnösand. Yrkesverksam konstnär, skribent och redaktör för Volym. Master i konstvetenskap, Stockholms universitet 2008. Bachelor in Fine Arts, Umeå Konsthögskola 2009. Master in Fine Arts, California College of the Arts, San Francisco 2011. Ida Rödén har skrivit för Volym sedan 2008. Utöver sitt uppdrag för Volym har hon publicerat essäer och reportage i Omkonst, Tidningen Kulturen, Akvarellen, Aiolos och Hjärnstorm. Hon bor sedan 2013 i Stockholm.
Se vidare på Ida Rödéns webbsida.