Färgstarka berättelser, ett måleri utan avslut
2024-10-18 12:46
Staffan Westerlund på Apotekshuset
Vi är många som fascineras av Staffan Westerlunds färgstarka oljemålningar, där varje verk bjuder på hisnande berättelser som både överraskar och lockar till vidare upptäckter. Hans konst är miljöer fyllda av detaljer och vi får själva tolka dem och göra våra egna avslut. Staffan Westerlund ger oss ledtrådarna, och det är i detta rum mellan det uppenbara och det outtalade som vår fantasi tar vid.
I hans senaste utställning, ”Så Här Då”, som visas på Apotekshuset i Sollefteå, avslutades vernissagen med en performance. En man sätter sig på en pall och tar fram sin termos, skruvar av locket, häller upp en skvätt kaffe och tar en tugga på en klassisk dammsugare. Hela tiden söker han blygt kontakt med omgivningen, men ingen tycks svara. Scenen påminner om en försynt upplaga av Robert Gustafssons ”Weyron i Ottan” från NileCity eller kanske ännu hellre en Peter Dalle i Lorrygänget, mannen med de goda idéerna som snopet avslutar varje uppslag med ”tänkte inte på det”.
Staffan Westerlund berättar att han fotograferar och samlar bilder – små utsnitt ur vardagen – som han sedan återvänder till när han målar. Ett exempel på denna process är hans stora oljemålning ”Same same but different”. Här började han måla ungefär på mitten, visste inte riktigt vad det skulle bli men upptäckte så småningom att han höll på med ett höstlandskap, som liknande hans barndoms Arjeplog. I sin samling hittade han ett gruppfoto av konfirmander från 50-talet, där en ung kvinna i samisk festdräkt fångade hans intresse med sin trumpna uppsyn. Han satte henne i målningen med de karaktäristiska Arjeplogfjällen och lät tillfälligheterna styra – till och med tuvorna som råkat få formen av mexikanska kaktusar fick vara kvar som sådana. Denna lekfulla och fria attityd i målandet speglar Staffan Westerlunds pedagogiska sida – han berättar om sitt arbete med en befriande avspändhet som inspirerar till eget skapande.
En annan stor oljemålning, ”Följdriktigt”, påminner om ett verk Staffan Westerlund visade på Liljevalchs vårsalong 2018. Han kände sig fortfarande dragen till målningens miljö och i den nya versionen har de tunna trädstammarna vid vattendraget återkommit, men istället för en skidåkare i spåret är det nu renar, som försöker krafsa fram något ätbart i den konstgjorda snön. En fyrhjuling ser ut att ha blivit dumpad eller kanske har den oavsiktligt slirat ner i det svarta vattnet. Det är en suggestiv och en aning olycksbådande bild som lämnar oss att fundera över vad som händer härnäst.
”Händelsernas centrum” heter den tredje målningen i sviten och den har ett annat uttryck i sättet att måla. De harmoniska penseldragen har bytts ut till korta färgfält som sammanfösts på duken. En kille i linne och gympabyxor ser ut att hoppa högt eller i alla fall lätta från marken, som består av torra, gulnande växter. En bit bort kommer en kvinna raskt gående mot honom och i bakgrunden syns en gård i avskalad Andrew Wyeth-stil och en väntande häst i siluett.
Man kan inte låta bli att undra: vad händer här. Fantasin skenar och det är just detta som är kärnan i Staffan Westerlunds konstnärskap – att få oss att ställa frågan ”tänk om … Imagine this”. Med sitt fria bildspråk och sin förmåga att synliggöra glappet mellan harmoni och hot, öppnar Staffan Westerlund dörrar till egna avslut. Det är en konst som kräver ett stort mått av både fantasi och lekfullhet.
Text: Karin Lundqvist
Foto: Solveig Hellström
Volym 2024-10-18
Karin Lundqvist, Härnösand, tidigare bibliotekskonsulent för Region Västernorrland, fil. kand. i engelska, nordiska språk, litteratur-och konsthistoria, har skrivit litteraturrecensioner och krönikor för dagspressen, facktidningen Biblioteksbladet, kulturtidskriften Provins och om konst för Volym.