En utställning om kärleken till det gemensamma
2024-07-14 10:05
Per Elof Nilsson Ricklund och Katrina Pura på Brynge Konsthall
I fjälltrakterna runt Saxnäs och norr om Torneträsk har två konstnärer gemensamt betraktat landskapets detaljrikedom och förevigat det i penseldragen. Fläckvis snöklädda höjder, hjortronsnår, bäckar, myrar och vidsträckta landskap har studerats från två perspektiv, två konstnärer, men vid samma tidpunkt och bredvid varandra. Utställningen ”Tillsammans” handlar inte bara om det gemensamma skapandet mellan det utställande paret, Per Elof Nilsson Ricklund och Katrina Pura. Den inkluderar också verk av Nilsson Ricklunds morföräldrar, som även de skapade tillsammans. En av målningarna, ”fjällvärld”, påbörjades av Yngve Ricklund och färdigställdes av makan Ingrid Ricklund 1996–97. ”Tillsammans” berör också tid, som något återkommande men samtidigt tidlöst. Måleriet, som kan benämnas som klassiskt skolat, bär uttryck av det bekanta men med personliga handlag.
Landskap och porträtt har i otaliga varianter setts förut, men här får besökaren anstränga sig för att fördjupa sig i vad det innebär att porträttera någon, eller att återskapa ett landskap med den skicklighet och känsla för komposition som både Pura och Nilsson Ricklund besitter. Vad innebär det att i Västernorrlands skogar, i ett gammalt vattenkraftverk från 1924, uppleva måleri från platser som Sardinien, Sápmis fjällvärld och Anundsjö kyrka? Jo, det innebär att få syn på den egna omgivningen och samtidigt känna den avlägsna platsens vibrerande närvaro. För mig blev de valda målarplatserna särskilt viktiga för att få grepp om vad det är jag ser. Det är inte enbart skickligt måleri, det är dokumentation av en samnärvaro, av platser och av tid.
Extra intressant blir Katrina Puras skildring av en slädfärd till häst, i vinterlandskapet upp mot kyrkan, eftersom detta färdsätt inte vanligen förekommer i vår tid. En slingrande väg leder ekipaget mot kyrkan, med solens låga ljus som tränger igenom vintermolnen. Snöns tyngd över granens grenar känns fysiskt i kroppen, skogsdungens mörker lockar ögonen för att få klarhet i det fördolda. Den vita hästens rörelser är stabila och lugna, kälkföraren blickar avslappnat ut över omgivningarna. Pura berättar att en väns häst med namnet Affaire Du Tilleul fått agera förlaga till målningen. Motivet är baserat på en skiss hon gjorde vid Anundsjö kyrka i vinterskrud, med klockstapeln från 1759. Pura vill visa slädfärdens tidlöshet och har haft livets alla färder i åtanke när hon skapade målningen ”The Journey”.
Tragiskt tidlöst är berättelsen om samer under förflyttning i Nilsson Ricklunds stora målning ”vargdimma”. En berättelse om de tvångsförflyttningar av samer som har pågått i över ett sekel och som, på olika strategiska vis, fortsätter än idag. En vandring som påminner om de stora flyktingströmmar som rör sig över världen idag, där människor tvingas till en ny plats, med faror som hotar längs vägen. I en grå-sandig ton med oklar dygnstimme ses en familj om fyra personer i nordsamiska dräkter rasta vid en sten. Bakom dem framträder en karg, vintrig fjällvärld. En av kvinnorna sitter lutad mot stenen och syr, medan en man ser ut i fjärran, kanske mot den riktning de är på väg. En annan kvinna står bakom, hållande ett litet barn. Kompositionen är triangelformad med en tydlig bas, en trygghet. Denna trygghet visar även kvinnan med tygbiten i sin hand, lugnt vilar hon sina ögon mot händernas arbete. Bakom gruppen, vid bergets horisont, skymtar faran i form av vargarnas siluetter. På avstånd men ändå för nära håller de koll på personerna och deras färd.
Porträtten i utställningen avbildar både vad som kan tänkas vara faktiska personer, som ”flickan från Kamerun” och drömlika scenarion där Katrina Pura skymtas som musa. Målningen ”drömmen om en evig dröm” av Nilsson Ricklund föreställer Pura sittande, med armarna kring knäna och blicken riktad nedåt, snett bakåt mot betraktaren. Under en guldskimrande himmel, klädd i grön, axellös klänning, framstår hon som i en dröm – den målande konstnärens dröm.
Utställningen innehåller en ansenlig mängd målningar i den lilla konsthallens rum. Med förmodernistisk anda fyller de rummet med omvärldens intryck, med tidens upplösning, med personer, men framförallt med kärleksförklaringar till en blivande maka, till familjens band och till betydelsefulla platser de besökt och avbildat med säker hand.
Text och foto: Diana Berntsdotter Vallgren
Volym 2024-08-14
Diana Berntsdotter Vallgren, (född 1981), Umeå, har en fil. kand. i kulturanalys med inriktning entreprenörskap 2018 vid Umeå universitet, fil. kand. i konstvetenskap, Uppsala universitet 2019 samt master i konstvetenskap, Uppsala universitet 2021.