En konstvandring på Mannaminne
2023-08-15 17:10
Sommarens utställningar
Att hitta till sommarens alla konstutställningar på Mannaminne kräver både karta och orienteringsförmåga. En lista på vilka som ställer ut i vilken lokal finns på Mannaminnes hemsida. Med hjälp av den och kartan som delas ut i entrén kan den konstintresserade leta sej fram på området.
Min rundvandring börjar i huset som kallas Lilla Mannaminne där Härnösandskonstnären Björn Ola Lind visar sin foto- och ljudinstallation ”Barken sjunger”. De högupplösta närbilderna av olika träds bark, rötter med mera är utskrivna på aluminium. De liknar de bilder som Lind visade under Norra Orientens konstevenemang i Marieberg i slutet av juli, då i form av stora projektioner på väggen ackompanjerade av inspelade ljud från träden. Tyvärr fungerade inte ljudspåret under mitt besök på Mannaminne och bilderna gjorde starkare intryck som projektioner än som utskrifter. Men i vilket fall är det ett intressant projekt där Björn Ola Lind refererar både till naturvetenskaplig forskning, exempelvis om trädens sätt att kommunicera med varandra, och trädens betydelse i samisk och fornnordisk mytologi.
Björn Ola Lind, ”Ekens rådare”, foto.
©Björn Ola Lind / Bildupphovsrätt 2023.
Vandringen går vidare till Konstmuseet där den finska textilkonstnären Moa Cederberg ställer ut avskalad, estetisk textilkonst. Hennes ”Sharing Energy”, en flera kvadratmeter stor lodrätt hängande varp, väcker frågor. Tråd från ett par garnnystan har trätts in i varpen, men nystanen ligger slängda på golvet. Har vävaren ledsnat och gått sin väg? Är det ett pågående verk? Eller är det helt enkelt det oavslutade som är själva konstverket? I en text på väggen skriver konstnären att verket handlar om att mötas i väv: ”Jag har bjudit in andra människor att tillsammans skapa en varp med mig. Tillsammans så skapar vårt samspel basen för en väv.”
Moa Cederberg, ”Sharing Energy”, väv.
I Konstmuseet finns också teckningar, grafik, objekt och små skulpturala installationer av Anna Erlandsson, Krokom. Hon arbetar i en humoristisk och ironisk stil där en text gärna får kommentera mänskliga tillkortakommanden, till exempel i verket ”Yoga”, där en kvinnlig docka står i yogaposition i en cigarrask och stoppar huvudet i tobak. En bildtext förkunnar att det handlar om ”Yoga med klimatförnekare”. I ett annat verk, en rund, tårliknande sak inom glas och ram, ”Jakten på ungdom och skönhet”, får betraktaren veta att den jakten ”slutar alltid med döden”. Inte alltför uppmuntrande. Allt slutar ju med döden.
Ute i det fria har Olle Magnusson, Stockholm, ställt ut skulpturerna ”Trädandar” och ”Irrbloss”, vars avskalade trädgrenar kontrasterar mot den mörka granskogen. Och på en husvägg piggas besökarna upp av hans ”Army of lovers”, en samling av kronans långkalsonger i glada färger.
En videoinstallation och två foton ur Björn Ola Linds och butohdansaren KAI-ENs gemensamma projektet ”Body Landscape” (2014–2018) kan ses i Estniska huset. I projektet undersökte de relationen mellan kropp och landskap. Butoh-dansen utmärks av sina långsamma rörelser och videon gestaltar en långsam, nästan omärklig rörelse i en kropp av obestämbar, men troligen mänsklig, karaktär.
Margareta Petré (Nordingrå/Stockholm) visar sina färgenergi-målningar i Önlogen. Där finns också Solveig Nordlunds film om konstnären. I den berättar hon om sitt skapande och sitt liv och vi får se hur hon kryper om kring på golvet och målar sina abstrakta färgexplosioner med händerna. De fem målningar som ställs ut är stora, ett par kvadratmeter minst, och dominerar rummet helt. Jag tappar andan. De påminner mej om amerikanen Mark Rothkos målningar, han och Margareta Petré har nog någonting gemensamt.
Margareta Petré, en färgenergimålning.
©Margareta Petré / Bildupphovsrätt 2023.
På vägen ut från Mannaminne tar jag en sväng förbi Lugnviksbåten och norrmannen Martin Palmers ljudinstallation ”Hz Hz II”. Dess lugnande blåsljud omger det rostiga båtskrovet och ger ett avbrott från alla visuella intryck. Missa inte det!
Text och foto: Karin Kämsby
Volym 2023-08-15
Karin Kämsby, Gnarp, är frilansjournalist med inriktning på kultur, foto och grafisk form. Hon gick ut journalisthögskolan i Göteborg 1980 och tog en fil. kand. dramatik, film- och teatervetenskap vid Stockholms universitet 1995. Senare har hon läst kompletterande universitetskurser i att skriva om konst och att skriva kulturkritik. Hon har frilansat som journalist sedan 2002, bland annat för Danstidningen, Mittmedia och SvD och har medverkat i Volym sedan 2003. Numera bedriver hon även egna projekt som skribent och fotograf.