En skulptur, ett flygplan i runda bulliga former klädd i beige textilmaterial och med trähjul.
Björn Lövin, ”Det ska gå”, 1988. Från ”C – kampen om verkligheten”, en serie föremål Lövin kallade ”arkeologiska fynd”. Foto: Ida Rödén.

Konstsupporten: Utställningsutsikter

2024-07-25 13:17

Hej Ida! Jag lönearbetar på deltid och är deltid i min ateljé och arbetar. Jag har läst på förberedande konstskolor. Jag skulle vilja ställa ut, men jag tycker att det är svårt. Hur gör man för att hitta möjligheter att ställa ut, om man som jag inte gått på konsthögskola och inte tillhör ett galleri? Jag bor i en av storstadsregionerna.

Hej Anne,

Det är frestande att säga: jobba intensivt och målinriktat så kommer framgångarna. Men dessa ord ekar ofta tomt. Du kan slita hårt utan att någonsin erbjudas utställningsmöjligheter på betydelsefulla platser eller bli uppmärksammad av inflytelserika personer inom konstvärlden.

När orken sinar är det enkelt att passivt vänta på att något ska hända – att bli inbjuden, inkluderad och uppmärksammad. Många konstnärer fastnar i sina ateljéer där de fortsätter att skapa med en växande ångest över att deras verk aldrig når offentlighetens ljus. Mitt främsta råd är därför: ta initiativ. Det finns många sätt att träffa människor som tror på dig och kan hjälpa dig vidare, men för att det ska ske måste du skapa möjligheter för möten. I din nuvarande situation har du betydligt mer att vinna än att förlora.

Något som definitivt ökar dina chanser att ställa ut är att du investerar tid på att skapa en visuellt sammanhållen presentation tillsammans med en engagerande text och en meritförteckning som visar att du kan ro en utställningsidé iland. Då har du rätt goda chanser att hitta en utställningsplats. Många konstnärer saknar, av givna skäl, energi och lust till att arbeta med just detta, eftersom de ofta har valt den konstnärliga banan för att de inte passar in i den traditionella yrkesrollen som innefattar att uppvakta arbetsgivare, formulera idéer och marknadsföra sig själva. Men ibland gäller det att bita ihop och härda ut.

Se till att börja på rätt nivå. Därefter kan du successivt röra dig uppåt eller i sidled. Ett sätt att få nys om lämpliga utställningsplatser är att titta på andra konstnärers CV. När du i sommar och höst besöker olika konstutställningar, kasta ett extra öga på CV:t som ligger på fönsterbrädet – var har konstnären ställt ut tidigare? Du kan även kolla på olika hemsidor för att få liknande information.

Problemet med aktiva konstnärer är att de ofta tar bort mindre attraktiva utställningsplatser från sitt CV när de får möjlighet att fylla på med ansedda gallerier och museer. Jag måste erkänna att detta även gäller mig. Min första utställning ägde rum i en ombyggd lada i Västernorrland, där en äldre dam drev ett sommargalleri. Min andra utställning hölls på ett kafé i Uppsala där jag arbetade extra. Därefter följde en period då jag ansökte om att medverka i grupputställningar som krävde en ansökningsavgift. Ofta handlade det om en önskan att ställa ut i ett annat land för att kunna kallas internationellt verksam, eller om ångest över att för lång tid gått sedan min senaste utställning. Men ärligt talat gav dessa utställningar inte mycket mer än ett hål i plånboken, eftersom jag också fick stå för fraktkostnaderna.

I början av mitt konstnärskap fanns alla dessa utställningar med på mitt CV, men idag har jag tagit bort dem. Så här i efterhand kan jag ångra mig eftersom en komplett utställningslista skulle spegla en konstnärs idoga och kostsamma resa. Det är också en fin gest att lyfta fram dem som tidigt trodde på ens konstnärskap. Curriculum Vitae (CV) betyder ungefär ”course of life / Livets gång”, så varför behandlar vi det inte just så?

Lars Vilks och Martin Schibli exemplifierar detta synsätt i boken ”Hur man blir samtidskonstnär på tre dagar”. En mening har de ansett så betydelsefull att de valt att markera den i fet stil: ”Det är inte vad konstnärerna gör som är intressant utan hur de kom till den position och plats där de får göra och visa något.”

För många konstnärer i din situation är det relativt vanligt att delta i jurybedömda utställningar. En del av dessa fokuserar på specifika material som akvarell, grafik, textil, video eller fotografi. Dessa utställningar är ofta avgiftsbelagda, delvis för att kunna arvodera juryn som bedömer de inskickade bidragen. Även om jag är kritisk till avgiftsbelagda utställningar, kan det i början vara nödvändigt att betala för att få exponering. Men var försiktig – i slutändan kan du ha spenderat stora summor på något som bara resulterar i ytterligare en rad i ditt CV. Vissa arrangörer tar ut dubbla avgifter och försäljningsprovision, vilket kan kännas som ett utnyttjande av en konstnärs desperation. Detta riskerar att sänka hela yrkeskåren till en nivå där endast de ekonomiskt oberoende har möjlighet att synas. Läs gärna en tidigare fråga som berör hur mycket en rad i ditt CV får kosta.

Du nämner att du bor i en storstadsregion, vilket ibland gör det extra svårt att hitta utställningsmöjligheter på grund av den hårda konkurrensen. Men kanske är du inte född där? När jag återvände till Sverige efter att ha bott utomlands i fyra år, vände jag mig till min uppväxtregion. Det är alltid spännande att visa upp ett konstnärskap som har en anknytning till platsen, även om konstnären inte längre bor där. Så kolla upp konsthallar i regionen du har en relation till och presentera din konst och din anknytning till platsen.

Att ställa ut på just konsthallar är mitt favoritsätt att lära känna städer runtom i Sverige. Du får resa, övernattning och fraktkostnader betalda, samt förhoppningsvis utställnings- och medverkansersättning. Det är inte heller otroligt att kommunen köper in ett verk, kanske också regionen. När jag haft perioder av stiltje har jag riktat mitt fokus mot konsthallar i mindre städer. Jag tänker inte lista alla som tar emot utställningsförslag, men mitt tips är att med internets hjälp söka på ”utställningsförslag konsthall” för att få många träffar.

Att skapa en väl genomarbetad soloutställning kräver mycket arbete, så tänk på möjligheten att samarbeta med en annan konstnär – särskilt när du känner dig lite trött på dig själv, vilket händer även den bäste. Det kan vara givande att tillsammans arbeta fram en utställningsidé. Att ha en samarbetspartner innebär också att du inte är ensam när såväl positiva som negativa svar kommer från de kontakter ni nått ut till.

Ett annat sätt att hitta utställningsmöjligheter är att prenumerera på nyhetsbrev. Konststrateger i olika regioner har utskick riktade till konstnärer med information om aktuella händelser och möjligheter. Tjänster som Konstpool erbjuder både gratis- och betalversioner för att hjälpa konstnärer och beställare att komma i kontakt med varandra.

Jag förstår dig, du vill ställa ut din konst och bli en framgångsrik konstnär som bemöts med ett ”JA”. Att ha ett genomtänkt och intresseväckande tema är alltid en fördel, liksom ett personligt tilltal som visar intresse och respekt. Det är lätt att vara självkritisk och tänka att konsthallen gör dig en tjänst, men vad vore en konsthall utan konsten som visas? Var tydlig med att det är ett ömsesidigt utbyte. Här följer några tips som du kan ha till hands när du arbetar med ditt utställningsförslag:

1. Börja med ett artist statement. I en utställningsansökan bör du visserligen fokusera på den specifika utställningen, men det är också viktigt att inleda med ett välformulerat artist statement för ge mottagaren en förståelse för ditt övergripande konstnärskap. Håll detta stycke till cirka 600 tecken inklusive blanksteg. Inkludera en intresseväckande bild av din konst och en rubrik som motsvarar utställningens titel. Se till att ditt namn och utställningstiteln framträder tydligt. Nu har du den första sidan av ditt utställningsförslag.

2. Presentera din utställningsidé på de följande sidorna. Det är viktigt att du visar att du har en sammanhängande uppfattning om vad du gör, varför du gör det och vad du hoppas uppnå. Många konstnärer skapar utan egentliga mål, vilket kan ge ett vacklande och halvhjärtat intryck. Avstå från detta genom att skriva konkret och intressant om din konst och undvik pretentiösa krusiduller som bara skapar misstänksamhet. Det du skriver ska öka förståelsen av din konst, inte förvirra. Kom ihåg att du skriver för att övertyga någon som ännu inte är övertygad. Skriv inbjudande och lockande och försök hålla dig till cirka 1000 tecken. Om du behöver mer utrymme, bryt upp texten med bilder som förtydligar det du beskriver. Detta är viktigt: ditt jobb är att göra din konst rättvisa.

3. Dokumentation av din konst. Din konst är det viktigaste, så se till att presentera den professionellt. Undvik lågupplösta bilder i dålig belysning, målningar i missvisande färger och skeva perspektiv. Bifoga gärna bilder där verken är installerade i en miljö, och inkludera människor för att ge en uppfattning om skala, särskilt vid installationer. Du ska eftersträva att dina dokumentationer är lika kompletta som konsten själv. Om du saknar representativa bilder, lägg tid på att rätta till det. Jag har själv spenderat dagar på att installera tillfälliga ”utställningar” enbart för att få bra bilder till ansökningar och jag har använt självutlösare för att själv synas i vissa bilder. Mycket handlar om envishet – vill du, så kan du.

4. CV och bio. Det är viktigt att visa din förmåga att förverkliga dina visioner, vilket ditt CV ska återspegla. Börja gärna med en kort biografi där du i löptext sammanfattar vem du är, din bostadsort, eventuellt även födelseår och födelseort, din utbildning samt några utmärkande utställningsplatser. Texten ska vara lättläst och koncis, cirka 500 tecken inklusive blanksteg. Fortsätt med ditt CV, men undvik att inkludera allt som ett ”course of life /livets gång”. Avsätt högst två sidor av din utställningsansökan för ditt CV.

Det är nästan garanterat att du kommer att möta avslag. Ska du överleva i konstvärlden kan du inte ta det personligt. Samtidigt finns det gränser för hur många avslag du bör utsätta dig själv och andra för. Envishet är viktigt, men efter flera negativa svar kan det vara dags att omvärdera din strategi. Kanske har du hoppat över ett steg. Kanske har du fel fokus, eller så är konkurrensen för hård.

Vi vet båda att avslag kommer, men misströsta inte. Det viktigaste för en konstnär är att konsten fortsätter att utvecklas. Det sorgliga inträffar när någon fångas upp av en gallerist och låter rädslan för att förlora en konstsamlare hindra dem från att experimentera med nya idéer – år efter år fortsätter en konst att produceras som aldrig förnyas i uttryck eller innehåll. Det är lätt att tro att gallerirepresentation är det främsta målet, men det är enbart en väg att gå och passar definitivt inte för alla. Hitta din väg och var öppen för de oväntade stigar som dyker upp vid sidan om.


Lycka till,

Ida

Volym 2024-07-25

Länk till denna artikel


Ida Rödén, född 1981 i Härnösand. Yrkesverksam konstnär, skribent och redaktör för Volym. Master i konstvetenskap, Stockholms universitet 2008. Bachelor in Fine Arts, Umeå Konsthögskola 2009. Master in Fine Arts, California College of the Arts, San Francisco 2011. Ida Rödén har skrivit för Volym sedan 2008. Utöver sitt uppdrag för Volym har hon publicerat essäer och reportage i Omkonst, Tidningen Kulturen, Akvarellen, Aiolos och Hjärnstorm. Hon bor sedan 2013 i Stockholm.
Se vidare på Ida Rödéns webbsida.

 


Tillbaka till toppen