Viktor forskar om handledsfrakturer: ”När jag opererar ser jag ett problem som ska lösas”

- En välfungerande handled är jätteviktig för att utöva aktiviteter i det dagliga livet och för att kunna arbeta. Med bättre forskningsunderlag och arbetssätt, ju säkrare blir vi på att optimera och individanpassa behandlingen. Då läker patienterna fortare och kommer snabbare tillbaka till normal aktivitet. Det ger stor patientnytta och även fördelar ur ett samhällsperspektiv, säger Viktor Schmidt som till dagligt jobbar som kirurg på ortopedkliniken i Sundsvall.

Gips eller operation

Behandling efter en bruten handled, eller distal radiusfraktur som det kallas i facktermer, syftar till att återställa funktionen genom att återskapa anatomiska förhållanden och förse patienten med adekvat rehabilitering. Ibland gipsas patienten och ibland opererar man in metallplattor.

- När jag opererar ser jag framför mig ett problem som ska lösas. Ingen fraktur eller patient är den andre lik, så du behöver improvisera och fokusera på uppgiften. Det vill säga laga det som blivit trasigt och få det att läka på bästa sätt genom beprövade behandlingsmetoder. Där kommer bland annat min och andras forskning in, säger han.

Visste tidigt att han ville bli läkare

Viktor Schmidt är född i Sundsvall men växte upp i Belgien. Han visste redan som liten att det var läkare han skulle bli och studerade därefter medicin vid Uppsala universitet. Att det blev just handledskirurgi som blev hans specialområde - var mer en slump.

- Jag hamnade i Sundsvall under min allmäntjänstgöring och kom då i kontakt med Mats Wadsten som är överläkare här på ortopeden. Han höll redan då på med ett forskningsprojekt om handledsfrakturer som jag blev involverad i. Jag tyckte att det var så kul att fördjupa mig i ämnet och lära mig mer, det blev naturligt att göra en egen avhandling.

Föreläser internationellt

Under de senaste fyra åren har trettiettåringen jobbat kliniskt vid sjukhuset i Sundsvall samtidigt som han har forskat. Även om det varit krävande tidsmässigt tycker han att det har varit en förutsättning.

- Jag tycker att man behöver vara kliniskt involverad när man forskar. Genom att samtidigt arbeta praktiskt, är det lättare att forskningen får en sann klinisk implikation.

Nyligen var Viktor i Hamburg och föreläste om sina forskningsstudier vid ett ortopediskt möte. Han har även föreläst i Kanada och på andra internationella möten.

- Forskning och kunskapsspridning är jätteviktig för vårdens utveckling, säger Viktor Schmidt

Stödjer individuell behandling

Resultatet av Viktors studier visar att läget som en handledsfraktur läker i är viktig när det gäller uppföljning ett år efter skadan. Därefter sker en fortsatt successiv återhämtning, och ett decennium efter skadan är de flesta patienterna helt återställda i funktion, oavsett i vilket läge frakturen läkte.

- Avhandlingen ger stöd för individuell behandling av handledsfraktur. I framtiden hoppas jag att man inte klassificerar behandlingsalternativ efter ålder, utan gör en samlad bedömning efter individ, skada samt vilka funktionskrav patienten har, säger Viktor Schmidt som redan är i gång med nya studier.

- Vi har inlett en studie där vi ska se om gips eller inte gips efter handledsoperation är bästa alternativet. Min förhoppning är att i framtiden kunna ha forskningstid inbakad i arbetstiden.

Snabbfakta om Viktors avhandling:

• Avhandlingens del ett undersökte resultat 1 år efter skada, oavsett om patienten enbart gipsades eller blev opererad.
• Del två analyserade om en fortsatt rörelse i skelettskadan mellan akutbesök och återbesök hade någon inverkan på stabiliteten och hur skadan läkte.
• Tredje delarbetet följde upp patienterna från första delarbetet, ett decennium senare.
• Det sista delarbetet undersökte och utvärderade de svenska nationella riktlinjerna av handledsfrakturer som kom 2021.

Sammanfattningsvis; kan han konstatera att genom att identifiera instabila frakturer och följa riktlinjer som främjar tidig operation kan resultaten sannolikt förbättras.

Länk till avhandlingen: Distala radiusfrakturer: radiologiska mätningar och kliniskt utfall