Tystnad, tagning – Anton disputerar om buller vid MR-undersökningar

Till vardag arbetar Anton Glans kliniskt som röntgensjuksköterska vid MR-sektionen på sjukhuset i Örnsköldsvik. Det var dock inte något så kallat ”kall” som fick honom att välja vårdyrket.

- Jag visste att jag ville jobba med människor, men har också alltid gillat teknik. En slump gjorde att jag kom in på röntgen och jag insåg snabbt att detta var rätt val för mig. Röntgensjuksköterska utgör en perfekt mix av omvårdnad och teknik, säger Anton Glans, som är doktorand vid Institutionen för omvårdnad vid Umeå Universitet.

Olägenhet för patienter

Viljan att fördjupa sig i forskning föll naturligt för att få ökad teknisk förståelse, men också för att hitta lösningar på kliniska utmaningar som finns vid MR - eller magnetisk resonans som det heter.

- Det är en teknisk bransch som ständigt utvecklas och jag ville vara en del i det genom att bidra med egen forskning om problem som vi stöter på dagligen. Det finns inte så mycket akademiska bidrag inom vår lilla yrkeskår. Det har varit otroligt krävande, men mest väldigt givande och kul.

Att undersökas med MR medför exponering av ett statiskt magnetfält som är tiotusentals gånger starkare än jordens, tidsvarierande magnetfält, gradienter, som elektriskt kan stimulera nerver och muskler, samt ljudnivåer motsvarande en rockkonsert. Antons forskning handlar dels om att minska det oljud som uppstår vid bildtagning, dels om hur det starka magnetfältet påverkar de som utsätts dagligen.

- Oljudet är både en olägenhet för patienter och ett arbetsmiljöproblem för oss som jobbar med dessa undersökningar. Trots öronproppar klagar patienterna ofta på bullret, berättar Anton.

Effektiv lösning med ny mjukvara

Antons avhandling visar att genom att byta mjukvara i MR-kamerasystemet kan man dämpa oljudet. Han har analyserat flera olika bullerminskande mjukvaror och jämfört dessa med standard MR-bildtagning. Resultatet visar att ljudnivåerna kraftigt minskade, utan att scanningstiderna nämnvärt påverkades, samtidigt som bilderna höll tillräcklig kvalitet för diagnostik.

- Att byta mjukvaran är ett effektivt sätt att göra undersökningarna mer patientvänliga. Bullernivåerna minskade mellan 70-90 procent och detta kan vi medarbetare själva ganska enkelt påverka. Men det är viktigt att noga testa mjukvaran så att den är anpassad för den lokala MR-utrustningen innan man börjar använda den kliniskt på patienterna, menar han.

Magnetfält och arbetsmiljö

Den andra delen i Antons forskning handlar om hur det starka statiska magnetfältet påverkar personal som dagligen exponeras.

- Det är främst en arbetsmiljöfråga och det visar sig att personal som regelbundet arbetar i starkare statiska magnetfält oftare har problem med huvudvärk, yrsel och illamående jämfört med personal som utsattes för magnetfält med lägre fältstyrka. Även stress verkar vara en bidragande orsak till de upplevda symtomen, men detta behöver studeras mer, säger Anton Glans.

Om avhandlingen:

• Avhandlingen innefattar fyra delstudier.
• Två studier utvärderade mjukvaror vid två olika MR-system med olika magnetfältstyrkor. Studiedeltagare undersöktes både med och utan mjukvara, och ljudnivåer, bildkvalitet och ljudupplevelse jämfördes.
• I en studie intervjuades MR-röntgensjuksköterskor för att ta del av deras upplevelser och strategier av att hantera buller i sitt kliniska arbete.
• För att studera förekomst av symptom kopplade till exponering av statiska magnetfält och buller skickades en enkät ut till MR-personal över hela Sverige. Personal som arbetade med datortomografi vid samma röntgenavdelningar bjöds in att svara på enkäten för att utgöra kontrollgrupp.

Anton Glans doktorerar inom radiografi vid Institutionen för omvårdnad vid Umeå universitet. Fredag 27 september försvarar han sin avhandling: Safe and sound: managing acoustic noise, gradient field applications, and static magnetic field exposure in MR – a radiography perspective Tystnad, tagning : att handskas med buller, växlande gradientfält och exponering av statiska magnetfält vid MR (Svenska)