Så har patientsäkerhetsfrågorna hanterats i strukturutredningen

Verksamhetens fördjupade utredning som överlämnades till politiken i förra veckan består av flera olika delprojekt. Varje delprojekt fick ett skriftligt uppdrag och tog utifrån det fram en lösning. Enligt framtagen mall gjorde sedan verksamheterna en riskbedömning på sin egen lösning.

Beskrivning av arbetet med etapp 2

- Skaparprojektets egen riskbedömda lösning visade sig inte vara patientsäker. Den innehöll allt för många höga risker, vilket också framgår av delprojektets riskbedömning, säger Sofia Pettersson, områdesdirektör för område patientsäkerhet, utveckling och forskning.

Tidigare selektering ökar patientsäkerheten

För att analysera riskbedömningarna tillsattes en medicinsk expertgrupp. Gruppen bestod av fem överläkare i anestesi, två överläkare kardiologi, två överläkare internmedicin, en överläkare ortopedi samt medicinskt ledningsansvariga funktioner och extern och intern chefläkarkompetens.

- Den medicinska expertgruppen var helt överens med skaparprojektet om riskerna i den framtagna lösningen. Lösningen var helt enkelt allt för patientosäker, säger Sofia Petterson.

De konstaterade också att en godtagbar patientsäkerhet kan uppnås genom en mindre förändring av vilka patienter som behöver gå direkt till andra sjukhus. För det krävs en mer detaljerad medicinsk selektering, vilket kommer att genomföras i nästa steg. Det innebär att patienter som har behov av, eller risk för behov av, anestesikompetens redan initialt styrs om till andra sjukhus. Man behöver alltså mer noggrant välja ut vilka patienter som har behov av högre vårdnivå.

- På så sätt kan sällanhändelser som går att undvika genom en noggrannare selektering skapa en mer patientsäker lösning, säger Sofia Pettersson.

Hur omhändertas invånarnas behov av akut specialistvård i Sollefteå och Kramforsområdet idag?

Delar av patienternas behov av akut specialistvård kan omhändertas vid sjukhuset i Sollefteå, men redan idag transporteras årligen cirka 700 patienter per år till andra sjukhus än sjukhuset i Sollefteå. Det handlar bland annat om:

• traumalarm
• hjärtinfarktpatienter där hjärtintensiven redan bedömt att det finns ett behov av PCI
• kirurgiska patienter med behov av inneliggande vård
• ortopediska patienter i behov av inneliggande vård
• förlossning/obstetrik
• för samtliga patienter gäller att röd patient (de svårast sjuka enl. RETTS prioriteringsverktyg) ska transporteras till närmaste sjukhus som har möjlighet att behandla patientens skada/sjukdom

- Vi har idag inte sett några allvarliga händelser på grund av dessa längre transporter till andra sjukhus. De avvikelser som har utretts handlar snarare om fördröjd tid till vård för att man direkt inte kommit till rätt vårdnivå, säger Sofia Pettersson.

Om politiken väljer att besluta i enlighet med förslaget inleds en genomförandefas som beräknas pågå fram till 2027. Under en genomförandefas är det fortsatt avgörande att kontinuerligt identifiera, analysera och hantera potentiella risker för att upprätthålla en hög patientsäkerhet.