Så arbetar hälso- och sjukvården med riskanalyser vid större förändringar

Intervju med Hälso- och sjukvårdsdirektör Maria Strandberg.

Varför har det uppstått frågor kring riskanalyserna?

– Vid stora förändringar väcks det naturligt oro och ifrågasättanden. Därför är det viktigt att vi förklarar vårt arbetssätt – som bygger på välkända metoder och tydlig förankring i vårdens säkerhetsarbete. Vårt uppdrag är att säkerställa trygg och patientsäker vård, både under förändring och efteråt.

Vad har varit syftet med de riskanalyser som gjorts i strukturutredningen?

– De har haft som syfte att ge beslutsfattare en tydlig bild av potentiella riskområden, och att visa att det finns lösningar som gör att förändringarna kan genomföras på ett säkert sätt. Det är en första nivå av riskanalys. I nästa steg, om ett politiskt inriktningsbeslut fattas, kommer fördjupade och mer detaljerade riskanalyser att genomföras i samband med genomförandet.

Hur ser er modell ut för riskanalyser?

– Vi arbetar i tre steg. Först gör verksamheterna förenklade riskanalyser utifrån sina förslag. Sedan följer en övergripande bedömning för att fånga bredare risker. Slutligen, efter ett politiskt inriktningsbeslut, genomför vi detaljerade riskanalyser inför att förändringarna införs. Det är det tredje steget som vi gör allt som oftast och som är den beprövade arbetsmetoden enligt regionernas ömsesidiga försäkringsbolags (LÖF) handbok. Det som är skillnaden vid ett sådant här övergripande arbete är att det behöver göras i fler steg.

Kritik har också riktats mot att vissa lösningsförslag redan tagits fram innan alla risker analyserats. Är det korrekt?

– Nej, det är en missuppfattning. I vår process identifieras först riskområden av respektive verksamhet. Därefter tas förslag fram på hur riskerna kan hanteras. Det här är ett naturligt arbetssätt – man kan inte vänta med att tänka på lösningar till efter att hela riskanalysen är färdig, utan lösningar är en del av själva riskhanteringen. Det är också så riskarbete bedrivs i klinisk miljö.

Varför är det viktigt att ett inriktningsbeslut fattas innan alla detaljer är klara?

– För att kunna ta fram detaljerade lösningar behövs ett tydligt politiskt uppdrag. Vi kan inte i förvaltningen ta fram fullständiga genomförandeplaner utan förankring i politiskt beslut. Men vi har en tydlig plan: efter inriktningsbeslut görs de djupare analyserna, just innan genomförandet. Det är också då arbetsmiljörisker bedöms, i enlighet med regionens riktlinjer.

Har ni arbetat enligt god praxis?

– Ja. Inom vården innebär god praxis inte bara att identifiera risker, utan också att ta fram åtgärder. Det framgår tydligt i de riktlinjer vi följer, till exempel från LÖF. Målet är att förebygga vårdskador – inte att bara kartlägga dem.

Har ekonomiska aspekter påverkat riskbedömningarna?

– Nej. Riskanalyserna är helt frikopplade från ekonomiska bedömningar. Det är en grundprincip. Riskarbete handlar enbart om patientsäkerhet och att trygga vårdens kvalitet.

Hur har ni hanterat arbetsmiljörisker?

– Det följer ett eget spår. När ett förändringsbeslut är fattat, men innan det genomförs, görs särskilda arbetsmiljöriskbedömningar enligt regionens riktlinjer. Det möjliggör förebyggande åtgärder innan någon påverkas negativt.

Hur går ni vidare nu?

– Om politiska beslut om inriktning fattas börjar nästa fas. Då gör vi djupare riskanalyser, utbildningsinsatser och tar fram konkreta rutiner – med fortsatt dialog och uppföljning. Vår uppgift är att ansvarsfullt vägleda förändringen – steg för steg.

Slutligen – vad vill du säga till invånare som kanske känner oro?

– Att vi tar patientsäkerheten på största allvar. Riskarbetet är just till för att förebygga problem, inte ignorera dem. Vi har jobbat metodiskt och med stöd av medicinsk expertis – och vi kommer att fortsätta göra det i nästa fas. Beslutsfattarna kommer alltid få den information de behöver för att kunna fatta kloka och trygga beslut.