Narkosläkare Erik Svensk, intensivvårdsundersköterska Gunilla Christensen, iva-sjuksköterska Carin Mellberg och medicin-tekniskt ansvarig iva-sjuksköterska Samuel Jakobsson jobbade tillsammans på intensivvårdsavdelningen under pandemin.
Narkosläkare Erik Svensk, intensivvårdsundersköterska Gunilla Christensen, iva-sjuksköterska Carin Mellberg och medicin-tekniskt ansvarig iva-sjuksköterska Samuel Jakobsson jobbade tillsammans på intensivvårdsavdelningen under pandemin.

Lärdomar från pandemin lever kvar på Iva i Sundsvall

2025-04-04 10:09

Covid-19 satte sjukvården på prov och krävde snabba anpassningar. På intensivvårdsavdelningen, Iva, vid sjukhuset i Sundsvall lever många av de nya arbetssätten kvar fem år efter pandemins utbrott i Västernorrland.

Under den första tiden av pandemin var osäkerheten stor. Fanns det kontaktsmitta? Hur skulle personalen skydda sig? Skyddsutrustningen utvecklades snabbt från omfattande lager på lager-lösningar till mer praktiska metoder, såsom förbättrade visir och mer anpassade skyddsrockar. Erik Svensk, narkosläkare, minns den inledande osäkerheten:

– Vi stod där med rigorösa påklädningsprocedurer, som om det vore ebola. Men vi insåg snart att det räckte med munskydd, visir, förkläde och handskar, säger han.

Samordning och samarbete blev avgörande

En av de största utmaningarna under pandemin var att få resurserna att räcka till, både vad gäller personal och utrustning. Samuel Jakobsson, medicintekniskt ansvarig intensivvårdssjuksköterska, beskriver hur man ändå snabbt lärde sig att arbeta med begränsade tekniska resurser:

–  Det är fantastiskt vilken drivkraft, uppfinningsrikedom och vilja till att hitta fungerande lösningar som finns hos vårdpersonalen, säger han.

Det blev också snabbt tydligt att personalbristen var en större utmaning än bristen på respiratorer.

– Vi fick hit fler respiratorer, men det var personalen som blev den begränsande faktorn, säger Erik Svensk.

–  Samtidigt ställde alla upp något otroligt, och samarbetet med narkos och operation fungerade jättebra tillägger Gunilla Christensen, intensivvårdsundersköterska.

Pandemin ledde till en nationell samordning av intensivvård och transporter av patienter mellan regioner. Detta system finns kvar och har förbättrat beredskapen inför framtida kriser.

Långsiktiga förändringar i vården

Vissa av de metoder som infördes under pandemin har blivit en del av den dagliga vården. Exempelvis används buklägesvård – där patienter vårdas liggande på magen för att underlätta andningen – oftare idag, och sjukgymnaster har fått en mer etablerad roll på Iva.

Gunilla Christensen lyfter fram vikten av att ha tydliga rutiner:

– Vi har idag checklistor och färdiga arbetssätt för situationer vi tidigare fick improvisera oss fram i. Det gör att vi känner oss tryggare inför framtida kriser.

Beredskapsmässigt har medarbetarna vid Iva lärt sig att ställa om snabbt, och personalen känner en större tilltro till sin förmåga att hantera kriser. Erfarenheterna från pandemin har visat att styrkan och uppfinningsrikedomen finns hos dem som arbetar nära patienterna.

Carin Mellberg, intesivvårdssjuksköterska, sammanfattar den viktigaste lärdomen:

– Vi har insett att vi klarar mer än vi trodde. Det har gett oss en trygghet och en säkerhet i att vi kan hantera även riktigt svåra situationer, säger hon.


Tillbaka till toppen