Goda resultat av behandling för allvarliga ätstörningar i Sundsvall

– Av våra patienter har 85 procent minskat sina ätstörningsbeteenden, 81 procent rapporterar färre ätstörningssymptom och ännu fler har uppnått viktstabilisering. Detta är betydande framsteg för en patientgrupp där sjukdomen ofta är allvarlig och svårbehandlad, säger Magnus Sjögren, verksamhetschef för Nationell högspecialiserad vård för allvarliga ätstörningar vid sjukhuset i Sundsvall.

Etablerade rutiner och individanpassad vård

NHV i Sundsvall arbetar utifrån ett strukturerat vårdprogram med sex behandlingsfaser. Behandlingen innefattar evidensbaserade metoder såsom näringsrehabilitering, fysioterapi, psykoterapi (t.ex. KBT-E, RO-DBT, CFT) och medicinsk behandling. För att säkerställa en individanpassad vård genomförs regelbundna behandlingskonferenser med patienten där vårdplanen justeras utifrån varje patients behov och återkoppling.

– Eftersom ätstörningar är en av de mest allvarliga psykiatriska sjukdomarna behöver vården vara både intensivt terapeutisk, relationell och motivationsbaserad, säger Magnus Sjögren.

För att stärka patienternas motivation och tillit arbetar kliniken med att bygga en trygg relation mellan patient och vårdpersonal. Individuella samtal med psykologer, stöd vid måltider och terapeutiska metoder som compassionfokuserad terapi används för att minska självkritik och stärka självmedkänsla. Gruppaktiviteter såsom recoveryfokuserade samtal, sociala aktiviteter, matinköp och matlagningsövningar hjälper patienterna att förbereda sig för vardagen efter behandling.

Utmaningar vid vård av svårt sjuka patienter

Att vårda patienter med allvarliga ätstörningar innebär ofta stora utmaningar, både för patienterna själva och för personalen. I vissa fall kan tvångsåtgärder behöva användas för att rädda liv eller minska risken för allvarliga skador. Sådana insatser är alltid en sista utväg och följer strikta medicinska och etiska riktlinjer. Att bli föremål för tvångsåtgärder kan vara en svår upplevelse för patienterna, och det är inte ovanligt att de uttrycker missnöje efteråt.   
  
Även för vårdpersonalen innebär arbetet en svår balansgång mellan att motivera och stödja, samtidigt som vården ibland behöver genomföras även mot patientens vilja.

– Vårt uppdrag är att hjälpa svårt sjuka patienter, ofta påverkade av samsjuklighet, och som ofta kämpar med ambivalens inför att bli friska. Ibland innebär det svåra beslut, men alltid med målet att ge bästa möjliga vård, säger Magnus Sjögren.

Trots de stora utmaningarna visar en nyligen genomförd patientenkät att majoriteten av patienterna upplever ett gott bemötande och en trygg miljö. En klar majoritet av de som besvarade enkäten uppgav att de känner sig delaktiga (88 %), välinformerade (77 %), och oftast eller alltid känner sig trygga under vårdtiden (77 %). De allra flesta upplever personalens bemötande som bra eller mycket bra (77 %).

- Enstaka patienter framför kritik i enkäten, framför allt riktad mot bemötande från personalen och brist på delaktighet i beslut. Vi tar all kritik på största allvar och arbetar i dialog med patienterna och patientföreningen, Frisk och Fri på hur vi kan förbättra för att ytterligare höja nivån på behandlingen, säger Magnus Sjögren.

Vikten av att våga söka vård

Många av patienterna som kommer till kliniken har haft sjukdomen i flera år och kan vara i kritiskt tillstånd. I vissa fall är behandlingen livräddande. Trots att vården kan vara utmanande är det avgörande att patienter söker hjälp i tid.

– Vi vet att det kan vara svårt att ta steget, men vi vill verkligen uppmana alla som kämpar med en ätstörning att söka hjälp. Det finns behandling även för de allra mest sjuka, och vi finns här för att ge den, säger Magnus Sjögren.

En trygg vårdmiljö för patienter och anhöriga

NHV för allvarliga ätstörningar i Sundsvall tar emot remisser och erbjuder en trygg miljö där både kroppsliga och psykologiska behov tas om hand med högspecialiserad vård. Även om vägen till återhämtning kan kännas utmanande finns det stöd och behandling för alla, oavsett sjukdomens svårighetsgrad.

Fakta: Begrepp och förkortningar

NHV – Nationell högspecialiserad vård

En vårdnivå som innebär att endast ett fåtal enheter i landet får bedriva viss högspecialiserad vård, baserat på krav på hög kompetens och samlad erfarenhet. 

KBT-E – Kognitiv beteendeterapi för ätstörningar

En evidensbaserad psykoterapiform som syftar till att förändra tankar, känslor och beteenden kopplade till ätstörningar. 

RO-DBT – Radically Open Dialectical Behavior Therapy

En terapiform utvecklad för patienter med stark ofta hämmande självkontroll och rigiditet, vilket är vanligt vid vissa ätstörningar. 

Compassionfokuserad terapi (CFT)

En terapiform som syftar till att stärka självmedkänsla och minska självkritik, vilket kan vara särskilt viktigt vid ätstörningar och annan psykisk ohälsa. 

Recoveryfokuserade samtal

Samtal med fokus på individens egna resurser, återhämtning och långsiktigt välbefinnande, där målet är att stärka autonomi och livskvalitet. 

Ätstörningsbeteenden 

Konkreta handlingar kopplade till sjukdomen, exempelvis hetsätning, självframkallade kräkningar, extrem kalorirestriktion eller överdriven träning. 

Ätstörningssymptom 

Bredare kategori som innefattar både beteenden och andra tecken på sjukdomen, såsom stark ångest inför mat, tvångsmässiga tankar om kropp och vikt, samt fysiska effekter av svält eller hetsätning.