Fem år sedan pandemins utbrott i länet – smittskyddet i stormens öga

- Vi på smittskyddsenheten fick täta uppdateringar av Folkhälsomyndigheten och följde naturligtvis rapporteringen med stort intresse. Från början kunde vi inte föreställa oss vilka enorma konsekvenser det skulle få för världen. Men när viruset väl började spridas i Europa förstod vi ju att det troligen bara var en tidsfråga innan vi i Västernorrland också skulle drabbas, säger smittskyddsläkare Maria Tempé.

Pandemi

Den 1 februari beslutar Regeringen i enlighet med Folkhälsomyndighetens hemställan att klassa det nya coronaviruset som en allmänfarlig och samhällsfarlig sjukdom. 10 mars registreras de första fallen av covid-19 i Västernorrland. Dagen efter meddelar världshälsoorganisationen, WHO, att covid-19 är en global pandemi. Sjukdomen finns då i 114 länder och antalet bekräftade fall mer än 120 000.

- Allt gick väldigt fort och trots att vi aldrig gjort eller varit med om något liknande tidigare fanns det inom vår organisation en väldigt stor vilja att hitta lösningar, trots oro och stress, säger Maria Tempé.

Regionen utvecklade bland annat egenprovtagningen med nya IT-system, transportkedjor, provtagningsstationer och enorm analyskapacitet för att kunna utföra massprovtagning för covid-19.

Vad menar du att vi lärt oss från pandemin?

- Pandemin innebar att det gick snabbare att utveckla vissa saker och system som vi inte hade tidigare. Regionen införde bland annat en helt ny vaccinationsjournal, Mitt Vaccin, som innebar att vi äntligen kan ha koll på vaccinstatistiken. Det har gjort att vi kan analysera olika vaccinationsinsatser, inte bara för covid-19, utan för influensa och potentiellt fler sjukdomar, på ett ändamålsenligt sätt och identifiera var det behövs förbättringsarbete. Det gör också att vi kan spara pengar på att bli mer träffsäkra i våra vaccinbeställningar.

Regionen införde också automatiserad övervakning av covid-19 med direkt koppling till laboratoriedatabasen, vilket innebar att mer tid kunde läggas på att analysera och planera i stället för att själva ta fram data.

- Tack vare arbetet som Analys och uppföljning gjorde åt oss under pandemin har vi fått värdefulla rapporter över vaccinationer och slutenvårdsbeläggning avseende säsongsvirus som vi fortfarande använder idag. Vi planerar nu att utveckla automatiserade rapporter inom ytterligare områden. Under pandemin byggde vi upp en vaccinationsverksamhet i regionen som åtminstone 2025 ut hanterar storskaliga vaccinationer såsom influensa, covid-19, HPV, pneumokocker och kikhosta till gravida. Här finns stor utvecklingspotential och arbetet fortgår. Efter pandemin har vi fått ett helt annat fokus på kris och beredskap än vi hade innan.

- Globalt har utvecklingen av mRNA-vaccinerna varit ett revolutionerande genombrott. En Nobelprisvinnande vaccinteknik som skapat nya möjligheter att utveckla vacciner för många olika sjukdomar. Det kommer vi sannolikt att få stor användning av i en nära framtid.

Hur påverkades smittskydd i Västernorrland?

- Vi smittskyddsläkare och övriga medarbetare på de regionala smittskyddsmyndigheterna fick ju ett enormt fokus på oss från att ha levt en ganska anonym tillvaro. Arbetsbelastningen och förväntningarna på vår verksamhet var stora och ibland blev det svårt att mäkta med. Tack vare våra engagerade medarbetare och samarbetsandan inom och utanför Smittskydd tog vi oss ändå igenom den här tuffa perioden. Sedan kan vi förstås inte jämföra vårt arbete med de otroliga insatser alla de som faktiskt vårdade de svårt sjuka patienterna gjorde. Om vi ska se något positivt med pandemin var det att vi knöt många nya kontakter med andra verksamheter i regionen som vi tidigare inte haft så mycket att göra med, till exempel analys och uppföljning, kommunikation och juridik - samverkan som har varit väldigt värdefullt både under och efter pandemin. Pandemin gav oss också stor medieträning och vi fick värdefulla kontakter med lokalmedia som vi fortfarande har nytta av.

Hur påverkar covid-19 oss idag?

- Det är fortfarande en sjukdom som vi lär oss mycket om och där många frågor återstår, till exempel varifrån kom viruset? Vad är postcovid? Varför ser vi inte samma tydliga säsongsvariation som för influensa? Varför har vi inte haft någon covid-19-topp denna säsong? Hur påverkar restriktionerna under pandemin spridningen av andra infektionssjukdomar? Under 2024 har vi bland annat haft en massiv epidemi av invasiva infektioner med grupp A-streptokocker som är mycket allvarliga infektioner och under hösten 2024 hade vi en kraftig våg av mykoplasmainfektioner.

Maria Tempé berättar att samarbetet med andra regioner fick en stor skjuts tack vare pandemin och att det skapades nya kontakter genom nationella nätverk inom områdena provtagning och vaccination. Vaccinationsnätverken lever fortfarande kvar och används nu för att behandla andra vaccinationer än bara covid-19.

- Vi har fortsatt att provta även för andra luftvägsvirus som influensa och RS-virus i ökad utsträckning. Vi har blivit mer på tårna när det gäller behandling och vaccination även för andra smittsamma luftvägssjukdomar.

Hur troligt är det att vi får uppleva en ny pandemi liknande covid?

- Det är inte helt osannolikt och det finns många potentiella faror, till exempel om fågelinfluensa skulle börja smitta mellan människor. Att nya infektionssjukdomar uppstår eller sprids på förändrade sätt, kan bero på klimatförändringar, ändrade livsvillkor för vilda djur och förändringar i djurproduktion. Vi har sett nya epidemier efter pandemins start, till exempel mpox och nu senast utbrott av Marburg- och Ebolavirus i Afrika. Även krigssituationer påverkar infektionspanoramat, vilket måste beaktas i beredskapsplaneringen. Ett fungerande smittskydd blir kanske särskilt viktigt just i kris- och krigssituationer. I Ukraina har till exempel tuberkulosincidensen ökat och Ukraina räknas numera som ett land med hög risk för tuberkulos, avslutar Maria Tempé.

Läs mer på Folkhälsomyndigheten: Covid-19-pandemin (internationellt 2019–2023) — Folkhälsomyndigheten