Policy för likabehandling på lättare svenska

Mål:

• Skolans personal ska arbeta för att det inte ska finnas orättvis behandling av grupper och enskilda personer. Ingen på skolan ska känna sig mobbad eller kränkt.
• Det är också skolans uppgift att alla deltagare ska känna att lika behandling är viktigt. Dessutom är det även viktigt att deltagarna i sina kurser stödjer och hjälper varandra.

Förklaring på vad kränkningar kan vara

Ordet kränkning betyder att någon eller några blir orättvist behandlade – eller dåligt behandlade. Att kränka någon är att medvetet vilja göra någon ledsen. Den som kränker får makt. Den som blir kränkt känner sig mindre värd.

Olika kränkningar:

• Mobbning = att behandla någon på ett dåligt sätt. Det kan också vara fysiskt våld.
• Diskriminera = att behandla någon orättvist.
• Rasism och främlingsfientlighet = att behandla andra med annan hudfärg, kultur och språk på ett dåligt och orättvist sätt.
• Homofobi = att behandla de som är homosexuella, bisexuella och transsexuella på ett orättvist och dåligt sätt. 
• Sexuella trakasserier = att behandla någon orättvist och dåligt på grund av vilket kön den har.
• Hedersrelaterat våld = att behandla de inom familjen eller släkten på ett dåligt och orättvist sätt. Ofta är det kvinnor som blir behandlade dåligt och orättvist.

Kränkningar kan vara:

• Fysiska - att någon slår, sparkar, eller knuffar en person.
• Verbala - att någon säger elaka saker eller pratar dåligt till en person.
• Psykosociala - att inte prata med en person, sucka och göra miner när den personen pratar och berättar saker för andra om den här personen som inte är sant, sprida rykten om en person (ryktesspridning).
• I text och bild - att skriva, ta foton och sprida i sociala medier, e-post och sms/mms som är elaka på något sätt för att göra en person ledsen.

Sådana här kränkningar kan en eller flera personer göra mot en eller flera personer. Det kan hända en gång eller flera gånger. Kränkningar kan göras mellan deltagare, mellan personal och deltagare samt mellan personal. För att något ska ses som kränkande, räcker det med att en person känner sig kränkt en gång. Det är den enskilde individens personliga upplevelse som bestämmer vad som är kränkande. Den personen som känner sig kränkt ska alltid tas på allvar.

Vad kan skolan göra om det är någon som blir kränkt

För att kunna stoppa mobbning och andra kränkningar är det viktigt att vi som jobbar på skolan får veta om att det finns. Det är viktigt att skolan har öppna relationer mellan deltagare och personal där alla kan känna sig trygga och att ett förtroende finns så att deltagarna själva väljer att berätta om kränkningen för kursansvarig, mentor, deltagarassistent, kurator, rektor eller annan personal. Deltagarna ska även kunna lita på att skolan har en förmåga att bekämpa och få stopp på kränkningarna.

Förebyggande arbete på skolan

För att hindra kränkningar på en skola måste skolan arbeta aktivt för det. Det är viktigt att det är trevligt att vara på skolan: att det är en bra miljö, att det finns en känsla av medmänsklighet och att det finns en vardagsomtanke där alla på skolan bryr sig om varandra. Det blir mindre risk att kränka andra runt omkring sig då.

Det är också viktigt att uppmuntra deltagarna att ha kontakt med andra personer än de som de mest är tillsammans med, eftersom det också ökar förståelsen för andra människor.   

Det här gör skolan om någon känner sig kränkt

Alla på skolan, personal och deltagare, ska säga till om de ser eller hör att någon blir behandlad dåligt och kränkande. Det ska då också rapporteras.

• Rapportera till rektor
• Rektor gör en utredning tillsammans med mentor och kurator.

Personalens ansvar

All personal ska känna till skolans likabehandlingsplan och har ansvaret att inom sitt arbetsområde arbeta mot kränkande behandling, men att också göra något om de ser eller hör en kränkande situation. Arbetslaget ansvarar för att informera sina deltagare om handlingsplanen i början av varje läsår.

Rektor ansvarar för att det ska finnas en handlingsplan och att den följs och att personalen har kunskaper om vad som ska göras när någon deltagare upplever sig dåligt behandlad.

Det är skolledningens ansvar att:

• göra det möjligt att ha temadagar och annat som handlar om hur vi ska vara mot varandra som medmänniskor
• aktivt arbeta för att alla på skolan har en god psykisk och social arbetsmiljö
• se till att personalen får mer utbildning om likabehandling och kränkningar
• titta på hur skolans organisation, arbetsmiljö och arbetssätt fungerar samt se om olika förändringar har påverkat på något sätt  
• ett aktivt och medvetet jämställdhetsarbete finns och att det även följs upp varje år
• utvärdera likabehandlingsplanen och göra förändringar om det behövs
• ge deltagare möjlighet att påverka och bli delaktiga i arbetet med likabehandlingsplanen
• samarbete med eventuella myndigheter

Folkhögskolan bör ha ett deltagarhälsoteam där bland annat rektor, kurator och några mentorer är med, för att bland annat arbeta med likabehandling.

Likabehandlingsplanen

När det finns en deltagare som upplever sig kränkt ska skolans personal följa den här planen och även dokumentera detta skriftligt:

1. Prata med den som känner sig kränkt och om den personen vill fortsätta med de övriga punkterna i planen (2-4).
2. Prata med den/de som behandlar personen på ett dåligt sätt.
3. Följa upp situationen efter en kortare tid och prata en gång till med personerna.
4. Om den deltagare som är utsatt för kränkningar vill, kan den få prata med den/de som kränker henne/honom tillsammans med personal.
5. Om det ändå inte blir bättre och kränkningarna fortsätter, då ska rektorn kontaktas som får bestämma vad som ska göras.

Om mobbningen/kränkningarna ändå fortsätter

Om mobbningen eller kränkningarna inte slutar trots denna plan, då stängs den eller de som utsatt någon annan för kränkande behandling av från undervisningen och får inte fortsätta på skolan. Alla deltagare ska i början av terminen ha skrivit under i ett deltagaravtal där det står att alla ska kunna samarbete med alla, och att det inte är tillåtet att behandla någon annan dåligt eller kränkande. Därför kan den deltagare som inte följer deltagaravtalet bli tvungen att sluta på skolan.

Anmälan om brott

Observera också att folkhögskolor måste anmäla misstänkta brott till polis och/eller sociala myndigheter.