Folkhögskola som utbildningsform
Folkhögskolan är en form av vuxenutbildning riktad till vuxna som är 18 år eller äldre. Utbildningen på folkhögskola är fri och frivillig, vilket betyder att deltagarna själva väljer att delta på folkhögskola och att kurserna står fria från centrala läroplaner och den kommunala vuxenutbildningen.
Utbildningen skräddarsys efter deltagarnas förkunskaper och erfarenheter. De som studerar på folkhögskola kallas för just deltagare eftersom de förväntas delta aktivt i studiegruppen och för att de kan vara med och påverka undervisningen.
Varje folkhögskola strävar efter att få deltagare med skiftande bakgrund till sina kurser. På så sätt kan deltagarna också lära av varandra.
Varje folkhögskola bestämmer självständigt över vilka kurser som anordnas och vilken profil de har på sin skola. De folkrörelser, ideella organisationer eller regioner som har huvudmannaskapet för skolan har därför stora möjligheter att sätta sin prägel på verksamheten.
Statens fyra syften med stödet till folkbildningen
- Stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin.
- Bidra till att göra det möjligt för en ökad mångfald människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen.
- Bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja utbildnings- och bildningsnivån i samhället.
- Bidra till att bredda intresset för och delaktigheten i kulturlivet.
Folkhögskolorna finansieras genom statsbidrag och regionbidrag.
Folkbildningsrådet är en ideell organisation som på uppdrag av staten fördelar statsbidrag till folkhögskolorna.