Framtidens sjukhusstruktur - frågor och svar

Sjukhusstrukturen i Region Västernorrland behöver tydliggöras av fler skäl. Hur strukturen ser ut och sjukhusens uppdrag i länets hälso- och sjukvård har stor betydelse för möjligheten att exempelvis utveckla nära vård och kunna tillhandhålla en väl fungerande sjukvård utifrån tillgängliga resurser. Sjukhusstrukturen har också betydelse för att kunna nå nödvändiga kostnadsreduceringar.

Syftet med den externa utredningen är att en oberoende part ska sammanställa fakta och lämna en grundlig och allsidig analys av sjukhusens förutsättningar och uppdrag inom regionen som ett underlag för våra regionpolitiker inför kommande vägval och beslut.

Utredningen visar att RVN är den region i landet som ger minst pengar till sin primärvård samtidigt som vi har den näst högsta kostnaden för sjukhusvård per invånare. Utifrån den konstaterade sneda fördelningen mellan primär- och specialistvård behöver vi se över hur hälso- och sjukvårdssystemet är uppbyggt. Vi måste skapa en struktur som på lång sikt och på ett hållbart sätt kan uppfylla befolkningens behov av hälso- och sjukvård samtidigt som vi har en ekonomi i balans. Det utredningen tydligt visar är de fördelar som RVN kan vinna genom att omfördela resurser från sjukhusbaserad vård till primärvård utan att ge avkall på patientsäkerhet.

Regionfullmäktige ska i juni fatta beslut om inriktningen för nästa steg i arbetet och efter det ska utredningen gå vidare. Det innebär att det fördjupade analysarbetet kan starta efter sommaren och pågå till och med oktober. Efter det kan riskanalyser och politiska beslutsunderlag tas fram inför beslut i hälso- och sjukvårdsnämnden, regionstyrelsen och regionfullmäktige.

När utredningen startade var uppdraget att fokusera på så kallade huvudspår;

1. sjukhuset i Sollefteås roll och förutsättningar utifrån befintligt verksamheter
2. nystart av akut kirurgi och förlossning vid sjukhuset i Sollefteå
3. avveckling av sjukhuset i Sollefteå i dess nuvarande form. 

Under utredningen har den externa konsulten haft möjlighet att utforma ett fjärde alternativ, något som konsulten också gjort i form av ett alternativ 4. Detta fjärde alternativ har som grund följande fyra rekommendationer:

1. Satsa på att utveckla och stärka förmågan till att ta om hand äldre multisjuka patienter vid sjukhuset i Sollefteå.  Det innebär en satsning inom geriatrik och på att stärka samarbetet mellan sjukhusvård, primärvård och kommunal vård.
2. Vid sjukhusen i Sundsvall och Örnsköldsvik samlas den specialiserade vården som kräver det större akutsjukhusets mer avancerade resurser och vårdnivåer.
3. Verksamheten vid sjukhuset i Sollefteå anpassas till det nya uppdraget där fokus är på omhändertagande av patienter från upptagningsområdet som inte kräver det större akutsjukhusets resurser.
4. Primärvården i regionen förstärks. Det sker genom att medel som idag går till den specialiserade somatiska vården flyttas till primärvården.

På hälso- och sjukvårdsnämndens möte den 17 maj beslutade nämnden att föreslå fullmäktige att gå vidare i arbetet enligt alternativ fyra.

I juni förväntas regionfullmäktige besluta om ett uppdrag till hälso- och sjukvårdsnämnden att ta fram konkreta direktiv för vidare utredning av alternativ fyra.

Efter att utredningsdirektiven är klara kommer utredningen att fokusera på alternativ fyra genom fördjupade analyser och konsekvensbeskrivningar av det här alternativet.

I den fördjupade utredningen kommer det att ställas tydliga krav på konsekvensbeskrivningar bland annat när det gäller patientsäkerhet, ekonomi, arbetsmiljö, kompetensförsörjning, forskning och utbildning. Särskilt fokus kommer att läggas på patientsäkerhet som övergripande prioritet, det akuta omhändertagandet, ambulans- och transportverksamheten och beredskap i händelse av kris eller krig.

Enligt beslut i hälso- och sjukvårdsnämnden den 17 maj förslås Region Västernorrland även undersöka intresset hos Sollefteå kommun och Kramfors kommun om att bilda ett kommunförbund, likt Norrtäljemodellen, för stärkt omhändertagande och sömlös vård för äldre och sköra patienter.

Patientsäkerhet och arbetsmiljö är två helt avgörande perspektiv i allt förändringsarbete inom hälso- och sjukvården. Att de är centrala perspektiv i utredningen ingår i uppdraget. Det kan tilläggas att inför politiska beslut om inriktning genomförs alltid riskanalyser kring patientsäkerhet och arbetsmiljö på verksamhetsnivå.

I etapp 2 kommer arbetet att ske i nära samarbete med berörda enheter och verksamheter vilket i sig innebär en kvalitetssäkring. Utöver det kommer hälso- och sjukvårdsförvaltningen att bedöma och kvalitetssäkra utredningsmaterialet innan det omformas till förslag politiken ska besluta om.

Medarbetare och verksamheter kommer alltså i etapp 2 att involveras på ett helt annat och mer djupgående sätt än under utredningens etapp 1.

Tidigast vid årsskiftet men sannolikt en bit in på 2025.

Kostnaden för det externa konsultföretaget är beräknat till maximalt 3,7 miljoner kronor för 2024. Då ingår den genomförda delredovisningen och nästa fördjupade etapp.