IVA-sköterskorna kom tillbaka till regionen: ”Fördelarna överväger i det långa loppet”

När Anita Lindholm sa upp sig från Region Västernorrland för att börja som stafettsjuksköterska hade hon arbetat länge på intensivvårdsavdelningen i Sundsvall.

- Jag ville prioritera ledighet och att bestämma själv hur mycket jag ville jobba. För en gångs skull kunde jag unna mig att vara ledig hela sommaren, säger hon.

”Det känns tryggt”

Som stafettsjuksköterska arbetade Anita Lindholm i Gävleborg, där hon varit regionanställd innan hon flyttade till Sundsvall för 14 år sedan efter att ha träffat kärleken.

Även om hon trivdes med jobbet saknade hon möjligheten att gå hem till sin egen bostad efter avslutat arbetspass. För de flesta är det dessutom svårt planera sitt arbetsliv på längre sikt när man är stafettanställd, eftersom erbjudanden om uppdrag kommer allt eftersom.

- Efter åtta och en halv månad sökte jag ett fast jobb på IVA i Sundsvall igen. Det passade inte mig att vara borta och det känns tryggt att ha en anställning. Fördelarna med det överväger i långa loppet.

Trött på jobbet efter pandemin

Anita Lindholms kollega, Viktor Martinsson, berättar att han först och främst var trött efter pandemin då han sade upp sig från intensivvårdsavdelningen på sjukhuset i Sundsvall våren 2021.

- Jag kände att jag behövde jobba mindre och styra över min tid själv, säger han.

Han började som stafettsjuksköterska på intensivvårdsavdelningen i Östersund.

- Jag jobbade en vecka och var ledig en vecka. När jag arbetade mellan 65 och 70 procent fick jag drygt den lön jag hade tidigare, säger han.

Trivs på jobbet

Men redan samma höst sökte han sig tillbaka till en fast tjänst i Region Västernorrland.

- Att vara på bortaplan var inte min grej. Det skönt att vara tillbaka – och skönt att covidpandemin är över. Nu trivs jag på jobbet.